Kina gör det lönsamt att nå de Europeiska klimatmålen. Marknadseffekter av framgångsrik ekonomisk utveckling i Asien är starkare än de miljöpolitiska styrmedel som införts. De senaste tio åren har oljepriset stigit från 25 till 125 dollar per fat. Prisökningen motsvarar 1,5 kronor per kg koldioxid, betydligt mer än den högsta svenska koldioxidskatten.
Kina planerar att ha en ekonomisk tillväxt på 5-10% per år. Man varken kan eller vill utvinna tillräckligt med olja, gas eller en kol för att vara självförsörjande med den tillväxten. Import av fossila bränslen har börjat. Från att ha varit en nettoexportör av olja från mitten av 1970-talet till början av 1990-talet, har den kinesiska importen sedan 1994 ökad. Av en total världskonsumtion av ungefär 85 miljoner fat om dagen importerar Kina nu 5 miljoner fat. Kina hade överskott på fossil gas från mitten av 1990-talet till mitten av 00-talet men har sedan 2008 varit en snabbt växande importör. Kina har stora kolresurser. Men kolet är dyrt att använda eftersom det krävs nya gruvor och ny infrastruktur för att transportera det från gruvorna till de delar av landet där energin efterfrågas.
Politiken att på vetenskapligt grund utveckla en ekologisk civilisation drabbar nu kolindustrin: Subventioner tas bort. Miljö- och säkerhetskrav införs och man börjar pröva ekonomiska styrmedel mot fossila bränslens miljöeffekter. Från att haft ungefärlig balans mellan utvinning och konsumtion av kol är man sedan ett par år nettoimportör. År 2010 importerade man ca 0,15 miljarder ton kol. Under dessa år har kolpriset ungefär fördubblats.
När man nu planerar att mångdubbla sin import inser man att det kommer att fortsätta att driva upp priserna på fossila bränslen. Konsekvensen av höjda energipriser är att bara de minst fossilberoende, effektivaste industrierna överlever i konkurrensen. Till många européers förvåning ser inte kineserna detta som ett problem. De ser det som en möjlighet! Kina behärskar alternativen. Man bygger mer vindkraft än något annat land – 2010 mer än Europa och Nordamerika tillsammans. Kina tillverkar mer solceller än något annat land. Man har mer solfångare per capita än EU och fler elfordon per capita än något annat land i världen.
Konkurrenskraften är inget problem eftersom Kinas fabriker i huvudsak byggts under de senaste 5-10 åren. Man använder världens modernaste teknik när man bygger nytt, och stänger omoderna anläggningar. Det syns bland kolkraftverken. De senaste åren har man startat en GW ny kolkraft per vecka, och stängt en GW kolkraft per månad. Resultatet är att man nu ser att de egna kolkraftverken i medeltal är effektivare än kolkraftverken i EU eller USA.
Med de högre priser vi redan ser finns lönsam energieffektivisering och förnybar energi att använda. För industrins konkurrenskraft är framgångsrik effektivisering nödvändig. Tas de lönsamma möjligheterna tillvara når vi både konkurrenskraft och de Europeiska klimatmålen. Om vi misslyckas köps våra råvaror upp av lönsammare företag i andra länder.
