På väg mot sex graders temperaturhöjning den kallaste junidagen på över 80 år. Om utsläpp som på samma gång minskar och ökar, samt om energianvändning som på samma gång minskar och ökar.

För att nå tvågradersmålet bör vi komma ner i två ton per person och år senast 2050. Det krävs en minskning av dagens utsläppsnivå av växthusgaser med 85 procent.

En förhandsrapport från International Energy Agency (IEA) pekar på att globala CO2-utsläppen från fossila bränslen ökat med 3,2% eller smått ofattbara 1000 miljoner ton, mellan åren 2010 och 2011. IEA:s chefsekonom Fatih Birol tror inte på några minskade utsläpp i närtid och varnar för att om detta är trenden kan globala uppvärmningen hamna på sex grader, något som Birol menar kan vara förödande.

Naturvårdsverket meddelar att Sveriges koldioxidutsläpp från energi- och industriföretag som omfattas av lagen om handel med utsläppsrätter uppgick år 2011 till ca 19,8 miljoner ton. Utsläppen från svenska företag inom handelssystemet har minskat med ca 12,4 % i jämförelse med 2010. Trots ökad BNP sjönk utsläppen av koldioxid för de svenska anläggningarna i handelssystemet.

Stockholms stads mål är utsläppen ska minska från 3,75 (år 2010) till 3 ton per invånare vid år 2015.

Tankesmedjan Cogito och Stockholm Environment Institute visar i en ny studie att en stockholmare orsakar i genomsnitt utsläpp om 15,7 ton växthusgaser per år, om konsumtionens utsläpp räknas in.

Boverket vs fjärrvärmebranschen: Kraven på energisparande i svenska byggnormer riktas idag mot den köpta energin, inte hur mycket som faktiskt används. Anta att två nya fastigheter i Stockholm ska klara kravet på köpt energi på högst 55 kWh/kvm.

Den ena fastigheten väljer investera i elvärme genom att borra efter bergvärme och installera en värmepump. Huset kommer att använda ca 155 kWh energi per kvm. Den köpta energin – 55 kWh – utgörs till 100 % av el. Resten av energibehovet är geoenergi som pumpas upp till huset med hjälp av den köpta elen. OK enligt Boverket och miljömålet.

Att ställa samma värmepump utanför huset och köpa värmen är inte OK enligt Boverket. Den andra fastigheten väljer fjärrvärme. Den köpta energin är fjärrvärme och energianvändningen blir här 55 kWh per kvm eller en tredjedel jämfört med bergvärmehusets användning. För att klara detta måste den fjärrvärmda fastigheten investera i betydligt bättre isoleringsstandard.

Listan kan nog göras lång över frågor där valet av perspektiv är helt avgörande för vad du ser. Att det är rekordkallt i i Stockholm i juni säger intet om den globala temperaturtrenden. Globala utsläppen ökar och Sveriges minskar medan konsumtionskänsliga BNP ökar. Om vi stänger all energiproduktion i Stockholm minskar vi utsläppen med någon halv promille av den globala ökningen – och flyttar produktionen till andra anläggningar som ger avsevärt större utsläpp. Ser bra lokalt men förödande globalt.

Det som i huvudsak skiljer de olika synsätten åt är systemgränsen. Klimatfrågan känner bara en systemgräns – den globala. Utsläppen från uppvärmningen av Stockholm minskar på riktigt endast då utsläppen från utvinning och förädling av bränslen som behövs för produktion av använd el och värme minskar. Energianvändningen minskar på riktigt endast när den primära energianvändningen minskar.

Slutsatsen är först och främst att göra som företagen i Hagainitiativet – beräkna det totala klimatavtrycket, längs hela värdekedjan. Nästa steg är att bedöma investeringar genom att beräkna alla marginella effekter i det påverkade systemet. Den tredje slutsatsen är att vi sannolikt gör störst nytta för klimatet om vi i Sverige utvecklar miljöteknik som kan exporteras och ges större skala och global omfattning. Ändå ses Kyotoprotokollets s k flexibla mekanism om spridning av ren teknik – CDM-mekanismen – ofta som något suspekt som ska göras i andra hand. Varför? Det får bli temat för nästa blogg!