De flesta av oss är medvetna om de stora samhällsutmaningar som klimatförändringarna för med sig både för oss här i Sverige och runt om i världen. Men klimatutmaningarna ställer oss också inför stora kommunikationsutmaningar. Hur kan vi tala om denna vår tids ödesfråga på sätt som engagerar människor, sporrar till handling och inte leder till hopplöshet och handlingsförlamning?

I ett allvarligt läge behövs väckarklockor. Att våra politiska partier och medier nu lyft klimat- och miljöfrågor i större utsträckning inför valet är välkommet, och medborgarnas oro är stor. I förra årets Eurobarometerundersökning om klimatet (Special Eurobarometer 459) så låg Sverige i topp bland EU-länderna när det gäller andelen respondenter som ansåg att klimatförändringarna är ett av de allvarligaste problem som världen står inför, och den senaste SOM-undersökningen visar att förändringar i jordens klimat samt miljöförstöring är de frågor som oroar de tillfrågade svenskarna mest, tätt följt av terrorism. Samtidigt visar mycket av miljökommunikationslitteraturen att oro och rädsla inte är tillräckliga som drivkrafter för långsiktigt hållbar förändring. När vi väl blivit medvetna om situationens allvar behövs kommunikation kring konstruktiva, handlingsorienterade och lösningsinriktade budskap som kan leda till motivation och handlingskraft snarare än till klimatångest och klimattrötthet.

Vi behöver visionära berättelser och konkreta exempel från dem som går före i omställningen. Hur ser ett fossilfritt välfärdssamhälle ut? Vad innebär en hållbar framtid? Vilka värden blir viktiga i en sådan framtid? Hur kan vi komma dit? Vilka aktörer behöver samverka och ta ledningen? Vad görs redan idag och vilka idéer finns för framtiden?

Att visa på och kommunicera goda exempel är ett viktigt sätt att utöva klimatledarskap. Detta framhålls såväl i forskningslitteraturen som av respondenter vid våra enkät- och intervjustudier vid de internationella klimatförhandlingarna (www.internationalnegotiationssurvey.se).

Det forskningsfält som brukar benämnas miljökommunikation växer snabbt. Här handlar det inte bara om att studera effekterna av olika kommunikationsinsatser, mediebudskap eller visualisering, utan också om att analysera hur vi skapar mening kring miljörelaterade frågor som kan upplevas som abstrakta, komplexa, nya eller moraliskt utmanande och hur vi förstår och förhåller oss till samhällsomställningar för hållbar utveckling. Sådan kunskap är viktig ur ett demokratiskt perspektiv eftersom den kan bidra till ökad förståelse av de olika samhälleliga och politiska val som står på spel.

Inom ramen för flera pågående forskningssatsningar – Mistra Carbon Exit, Mistra Geopolitics och Formasprojektet Ledarskap för dekarbonisering – arbetar vi bland annat med att utveckla metoder och processer för strukturerade, ofta visualiseringsstödda, dialoger som involverar företag, myndighetsrepresentanter, forskare och företrädare för frivilligorganisationer. Här ligger fokus på samtal kring hur vi kan hantera de utmaningar som Sverige står inför när det gäller omställning för att uppnå svenska och internationella klimatmål och hur svenska aktörer kan möta ökande geopolitisk osäkerhet.

I ett annat av våra pågående forskningsprojekt samarbetar vi från Linköpings universitet med partners i Kina, USA, Fiji och Kap Verde för att genom fokusgruppssamtal undersöka medborgares förståelse av hållbara samhällsomställningar. I dessa dialoger kommer det fram ett myller av berättelser kring vilka samhällen deltagarna skulle vilja se i framtiden, vad omställning kan innebära och vilka förutsättningar som krävs för att det ska bli möjligt att ställa om. Här blir det tydligt att när klimatutmaningarna landar i människors vardagsliv kan de inte särskiljas från andra hållbarhetsutmaningar. Fokusgruppsdeltagarna menade att hållbarhetsomställningar är möjliga, men att det kommer att krävas mycket stora ansträngningar på såväl individuell, lokal, nationell som global nivå. I detta pekade de bland annat på vikten av utbildning och samhällsdialoger kring visioner för hållbara samhällen. Detta som en bland flera ingredienser för att inspirera och skapa engagemang till förändring.

Hållbara samhällsomställningar förutsätter samarbete mellan näringsliv, politik, utbildningsväsende, media, medborgare, med flera. I detta kommer kommunikationsfrågorna även framgent vara centrala.

Victoria Wibeck, professor vid Tema Miljöförändring och Centrum för klimatpolitisk forskning med inriktning mot kommunikationsvetenskap, Linköpings Universitet.