Påverkan

Nordic Countries climate targets – short and long term

Hagainitiativet har genomfört en kartläggning av klimatmål för stora bolag på börsen i Norden. Målet är att ge en indikation på vilka utsläppsminskningar som vi kan komma att se i Norden i framtiden vilket kan ge viktiga signaler till investerare och finanssektorn i stort. Undersökningen visar att de nordiska ländernas stora företag på börsen i allmänhet är bättre på att sätta långsiktiga mål än kortsiktiga mål. 50 % av de nordiska företagen har ett nettonollutsläpp men bara 39 % har som mål att halvera utsläppen vart tionde år. Tillverkningssektorn verkar vara ligga i framkant när det gäller att sätta upp mål på både kort och lång sikt.

Näringslivet och biologisk mångfald: utrymme att agera för en grönare agenda

Det finns stora möjligheter att växla upp arbetet med biologisk mångfald. Arbetet med klimatomställningen är ett föredöme hur mål, styrmedel och ramverk för näringslivet skapar tydlighet och progress framåt.

I denna rapport presenterar Hagainitiativet fem områden att beakta för politiken som kan underlätta företagens arbetet med biologisk mångfald i Sverige:

1. Inför ett naturpolitiskt ramverk likt det klimatpolitiska ramverket

2. Standardisera mätmetoder för företags målformulering och uppföljning

3. Stärk incitamenten för ökad resurseffektivitet och cirkularitet

4. Öka den biologiska mångfalden inom jordbruk, skogsbruk och kustnära zoner

5. Minimera negativ påverkan på biologisk mångfald från infrastruktur, byggnation och gruvor

Ambitionsindex 2023 – 3 av 4 börsbolag har nu mål i linje med Parisavtalet

För fjärde året i rad har Hagainitiativet undersökt vilka av de stora bolagen på börsen som har mål att halvera sina växthusgasutsläpp till 2032, det vill säga i enlighet med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Undersökningen sammanfattas i rapporten Ambitionsindex 2023.

Årets Ambitionsindex visar att 75 procent av börsbolagen nu har tydliga mål om att halvera utsläppen till 2032 i scope 1 och 2. 75 procent är en kraftig ökning från 20 procent 2020, 39 procent 2021 och 66 procent 2022.Ambitionsindex 2023 visar även att 56 procent av börsbolagen har tydliga mål om att halvera utsläppen till 2032 i scope 3. Även detta en tydlig ökning från 34 procent 2021 och 38 procent 2022.

- Att andelen företag med ambitiösa klimatmål fortsätter ökar är mycket glädjande, och bevisar återigen att näringslivet är en viktig kraft i lösningen på klimathotet, säger Nina Ekelund, generalsekreterare Hagainitiativet.

- Engagemangen och kraften inom näringslivet visar att vi kan klara 1,5-gradersmålet, om politiken bidrar med ambitiösa, långsiktiga och förutsägbara spelregler, säger Nina Ekelund.

Enligt GHG-protokollet innefattar scope 1 direkta utsläpp av växthusgaser från verksamheten. Scope 2 innefattar utsläpp från inköpt el och värme. Scope 3 sammanfattar indirekta utsläpp från företagets hela värdekedja. I ambitionsindex redovisas scope 1 och 2 för sig och scope 3 för sig.

Undersökningen genomfördes under juni till november 2023. Samtliga bolag som inte bedömdes klara halvering kontaktades under november 2023. Rapporten färdigställdes under december 2023.

Den cirkulära ekonomins mervärden i Norden – en utmärkt möjlighet att växla upp hållbara affärsmodeller 

Att gå mot en cirkulär ekonomi är en central del av en hållbar utveckling, och näringslivet är motorn i detta, genom att driva på för innovation och utveckling av nya affärsmodeller. Den cirkulära övergången möter dock många hinder, och framstegen har hittills varit mycket begränsade. 

I denna rapport lyfter vi fram att vi genom att synliggöra den cirkulära ekonomins många mervärden gör det mer möjligt att beslutsfattare och näringsliv kommer att öka sina ansträngningar och påskynda övergången mot en mer cirkulär ekonomi. Våra fyra rekommendationer riktade till nordiska beslutsfattare: 

• Stöd nordiska företag i att identifiera mervärden av ökad cirkularitet i sina beslutsprocesser genom att upprätta en nordisk databas för cirkulär ekonomi. 
• Skapa incitament att dela kunskap och data mellan intressenter om identifierade mervärden med cirkulär ekonomi i Norden och metoder för att kvantifiera dem. 
• Utveckla en praxis för att jämföra offentliga upphandlingsprocesser mot cirkulära alternativ genom att beakta mervärden. 
• Utse en samordnare för att stärka cirkulära affärslösningar och främja dess mervärden i de nordiska länderna. 

Företagen i Hagainitiativets arbete med biologisk mångfald

Detta är en sammanställning av Hagaföretagens arbete med biologisk mångfald. Varje företag har beskrivit hur och varför de arbetar med biologisk mångfald, med frågorna ”Vad gör ert företag inom biologisk mångfald?” samt ”Varför arbetar ni med biologisk mångfald?”.

Vi människor är beroende av den biologiska mångfalden. Det är luften vi andas, vattnet vi dricker och maten vi äter. Det är djuren och naturen. Dessa känsliga ekosystem rubbas nu, av människans handlingar.

Näringslivet har en mycket viktig roll i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden. Genom att integrera biologisk mångfald kan företag minska risker, stärka sin konkurrenskraft och främja värdefulla samarbeten. Riskhanteringen är central för att hantera materialkostnader och varumärket. Dessutom signalerar ett proaktivt arbete med biologisk mångfald till investerare att företaget driver en ansvarsfull verksamhet, som bland annat knyter an till EU:s taxonomi och CSRD.

2023 har Hagainitiativet startat ett arbete med fokus på biologisk mångfald. Hösten 2023 släpper vi Hagainitiativets rapport om biologisk mångfald, med fokus på vad näringslivet behöver från politiken för att kunna accelerera arbetet med att gynna den biologiska mångfalden.

Företagens svar:
Lantmännen, Löfbergs, McDonalds, Preem, Stena Recycling, Stockholm Exergi, Swedbank,White,Axfood, Coca-Cola Europe, Folksam, HKScan, JM

Stora kliv krävs för stärkt konkurrenskraft i den gröna omställningen

Vi företag i Hagainitiativet arbetar varje dag genom att ställa om våra verksamheter och investera för att driva på klimatomställningen.

Regeringen behöver också göra sitt för att stötta och möjliggöra näringslivets omställningsarbete. Därför presenterar Hagainitiativet sina förväntningar på regeringens kommande klimathandlingsplan med nio affärskritiska förslag tillsammans med 42 åtgärder för ett konkurrenskraftigt grönt näringsliv.

Det är ställt bortom allt tvivel att klimatpåverkan måste minska drastiskt i takt och omfattning i närtid. Sverige har alla förutsättningar för att kunna ta ledartröjan globalt i klimatomställningen. För att klara stärkt konkurrenskraft och säkra jobben krävs därför stora kliv nu. Sverige behöver visa klimatledarskap både i Sverige och i EU.

Rapportens nio affärskritiska förslag:

1. Visa politiskt ledarskap – långsiktigt, tydligt och förutsägbart - som möjliggör ett konkurrenskraftigt näringsliv och klarar 1,5-gradersmålet.
2. Investera i mer förnybar el i närtid och mer effektiv elanvändning för näringslivets klimatomställning.
3. Satsa på bioekonomin och stärkt livsmedelsförsörjning som en stark affärsmöjlighet för svensk industri och landsbygd.
4. Gör Sverige till ett cirkulärt föregångsland för att säkra värdekedjor och ökad tillväxt.
5. Effektivisera tillståndsprocesserna för en snabb utbyggnad av den gröna industrin.
6. Satsa på grön industripolitik som stärker svensk konkurrenskraft genom gynnsamma ramvillkor.
7. Satsa på tekniska negativa utsläpp med permanent lagring som en ny svensk exportindustri.
8. Stärk Sveriges kompetens för att genomföra den gröna omställningen.
9. Skapa brett samhällsstöd för klimatomställningen – det kommer gynna företagen.

Se Hagainitiativets seminarium i Almedalen 2023 här, ett samtal mellan näringsliv och politiker på detta ämne.

Sänkt reduktionsplikt försvårar arbetet att nå klimatmålen

Hagainitiativet frågade i februari 2023 ett urval av svenska börsbolag hur deras möjligheter att nå klimatmålen påverkas om reduktionsplikten sänks kraftigt. 60 procent svarade att arbetet skulle påverkas negativt, det vill säga att sänkt reduktionsplikt skulle försvåra deras arbete med att nå klimatmålen.

Circular Business Models – Nordic opportunities and challenges in the new geopolitical landscape

De nordiska länderna har länge varit ledande inom miljö- och klimatpolitiken. Många utmaningar kvarstår dock eftersom miljöförstöring och klimatutsläpp fortsatt sker i stor skala. Den främsta orsaken är den nuvarande linjära ekonomiska modellen. För en utveckling i linje med parisavtalets max 1,5 grader krävs omställning till en i hög grad cirkulär ekonomi.

Rapporten ”Circular Business Models – Nordic opportunities and challenges in the new geopolitical landscape”. identifierar möjligheter för Norden att ta ledarskap globalt inom den cirkulära omställningen och lyfter att ledarskap kräver gemensam strategi och ett ökat samarbete inom Norden.

• en gemensam nordisk strategi för cirkulär ekonomi med fokus på lösningar med hög potential och kritiska värdekedjor,
• utbyta erfarenheter om skattereform för cirkulär ekonomi,
• utbyta erfarenheter och harmonisera standarder, definitioner och tillgång till data, och
• kunskapsöverföring och lärande från föregångare.

Rapporten har tagits fram inom ramen för projektet Climate Neutral Nordics, finansierat av Nordiska ministerrådet.

Ambitionsindex - stora bolag på börsen

Tre gånger fler stora bolag på börsen sätter mål att halvera klimatpåverkan – snabb ökning på två år.

För tredje året i rad har Hagainitiativet undersökt vilka av de stora bolagen på börsen som har mål att halvera sina växthusgasutsläpp till 2032, det vill säga halvering var tionde år i enlighet med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Från 2020 har ambitionerna om att halvera utsläppen i den egna verksamheten ökat från en av fem bolag (20 procent) år 2020 till två av tre bolag (66 procent) i år.

Sveriges största utsläppare - blir tillsammans negativa utsläppare

Hagainitiativet har undersökt Sveriges största utsläppare av växthusgaser och deras ambitioner för att minska utsläppen. I undersökningen ingår företagens direkta utsläpp. Undersökningen visar potentialen som företagen kan bidra med för att minska Sveriges utsläpp. Rapporten visar bland annat att utsläppen halveras fram till 2045. Fyra företag är inte inräknade i potentialen i rapporten då inte kan redovisa en siffra för Sverige men deras utsläppsminskningspotential bedöms vara betydande. Utöver utsläppsminskningar satsar några av företagen (Stockholm Exergi, SYSAV och Cementa) på negativa utsläpp, BECCS. Vid år 2045 kan dessa uppgå till 31,5 Mton CO2e, vilket är fyra gånger större än de kvarstående utsläppen (cirka 7,6 miljoner ton).

Dags för omtag i klimatpolitiken

Rapporten  "Dags för omtag i klimatpolitiken" vänder sig till politiker för att lyfta vad som krävs för att accelerera klimatomställningen. Det finns 32 förslag som alla bidrar till att öka tempot i klimatomställningen och som stärker Sveriges konkurrenskraft. Förslagen syftar till att accelerera utvecklingen inom fyra områden som är helt avgörande för klimatomställningen: 1) effektivare energi- och resursanvändning, 2) storskalig, fossilfri elektrifiering, 3) de areella näringarna, och 4) permanenta, negativa utsläpp. Dessutom innehåller rapporten ett antal reformförslag som underlättar omställningen i hela samhället. i) moderna och effektiva tillståndsprocesser, ii) finanssektorn som drivkraft i klimatomställningen, iii) EU:s betydelse för den nationella politiken, samt iv) behovet av en bred skattereform med klimatmålen som utgångspunkt.
Ett litet antal lösningar inom energi och elsystem, transporter, industri, byggsektor och jordbruk kan tillsammans med resurseffektivisering och cirkulär ekonomi minska utsläppen i Sverige med över 90 procent.

Minskade utsläpp i värdekedjan - så här gör 21 företag

Rapporten Minskade utsläpp i värdekedjan visar hur 21 företag arbetar med att minska utsläppen i sin värdekedja. Företagen har bland annat gett sitt perspektiv om vilka krav de ställer på sina leverantörer idag och hur transparenta de är, om deras affärsmodell påverkas av tuffare klimatkrav, vilka råd de vill ge till andra företag eller till politiken samt hur deras arbete med att minska klimatpåverkan påverkas av det nya geopolitiska läge världen nu befinner sig i.

Samarbete längst hela värdekedjan lyfts som en nyckel till framgång för att minska utsläppen i värdekedjan. Ökade samarbeten i värdekedjan kan leda till nya affärsmöjligheter som kapar leverantörsled, minskar utsläppen, samt bidrar till en ökad cirkularitet och synergieffekter.

För att kunna minska sin klimatpåverkan i värdekedjan vill företagen att politiken levererar:

• Stabila och långsiktiga politiska beslut
• Politiska beslut som gynnar en grön omställning för transportsektorn
• Styrmedel som gynnar cirkularitet
• Harmoniserade rapporteringsmetoder

Nordic CEOs’ view of raised climate ambitions in the Nordic countries

En intervjustudie bland ledande företag i Norden om höjda klimatambitioner visar att nordiska företagsledare är oroade över klimatförändringarna och dess konsekvenser och har uttryckt behovet av att öka klimatåtgärderna. Alla vd:ar betraktade klimatförändringen som ett hot. Nordiska företag kan spela en nyckelroll genom att leverera klimatlösningar över hela världen och hjälpa sina kunder och länder att anpassa sig till 1,5°C-målet.

De mest nödvändiga instrumenten för en snabbare klimatomställning, som återspeglas av företagen är:

• Koldioxidprissättning genom skatter eller system för handel med utsläppsrätter
• Högre klimatkrav vid offentlig upphandling
• Bindande och transparent metod för företags klimatrapportering
• Fasa ut subventioner till fossila bränslen eller förbjuda fossila bränslen

Rapporten har tagits fram av affärsnätverken Hagainitiativet, CLC och Skift och finansierats av Nordiska ministerrådet.

Ambitionsindex - stora bolags klimatmål i värdekedjan

Hagainitiativet har undersökt vilka av börsens stora bolag (105 bolag) som har klimatmål i värdekedjan, det vill säga scope 3-mål. Då ungefär 70 procent av bolagen har sina väsentliga utsläpp i scope 3 är det viktigt att sätta mål i värdekedjan för att vi ska klara att hålla oss under 1,5 grader eller åtminstone bidra till en värld som håller sig under 1,5 grader.

Undersökningen genomfördes i december 2021. Vi har delat in resultatet i tre kategorier: Grönt ljus för bolag som har relevanta tidssatta klimatmål i scope 3 med basår och slutår. Gult ljus för bolag som har scope 3-mål men som inte är tidssatta och rött ljus för bolag som inte har klimatmål i scope 3. Resultat visar att av de totalt 105 undersökta bolagen har:

• en tredjedel fått grönt ljus (har klimatmål i scope 3, som är tidsatta)
• en femtedel fått gult ljus (har klimatmål i scope 3, men ej tidssatta)
• hälften fått rött ljus (inga klimatmål i scope 3)

Klimatarbete, alltmer lönsamt!

Denna rapport handlar om företagens klimatarbete och dess lönsamhet och är den fjärde i sitt slag. Störst positiv effekt får ”varumärke och kundlojalitet” samt ”employer branding” av ett aktivt klimatarbete. Även ”utveckling av nya produkter och affärsområden” sticker ut bland de angivna
faktorerna. Mest negativ effekt får kostnaderna av ett aktivt klimatarbete, en
siffra som dock minskat i år jämfört med senaste undersökningen 2019.

Ambitionsindex - stora bolagen på börsen 2021

Hagainitiativet har undersökt vilka av börsens stora bolag (105 bolag) har mål att halvera sina utsläpp till 2030, i enlighet med 1,5-gradersmålet. Undersökningen genomfördes mars till mitten på maj 2021. Resultatet visar att 1 av 3 bolag har halveringsmål till 2030. 64 bolag (61 procent) har inte klimatmål i linje med vad forskningen kräver. Av de 9 investmentbolagen är det två bolag som satt mål att halvera sina utsläpp i scope 1 och 2 samt satt relevanta mål i scope 3.

27 punkter för en lönsam klimatomställning

I september 2020 har halva mandatperioden passerat. Mellan 2020 och 2030 måste utsläppen av växthusgaser halveras för att ha en chans att klara Parisavtalets 1,5-gradersmål. För att få ned utsläppen så snabbt behövs att politik, näringsliv och civilsamhälle driver på och växlar upp arbetet tillsammans. Näringslivets klimatomställning är till viss del beroende av politiken och att politiken gör det fördelaktigt att minska utsläppen och dyrt att fortsätta utsläppen. Därför föreslår Hagainitiativet 27 punkter som ett komplement till regeringens 73-punktsprogram.

15 förslag för ett EU ETS i linje med 1,5-gradersmålet

Med dagens regelverk kommer EU ETS nå noll år 2058. Detta är inte tillräckligt. Parisavtalet har som mål att världen redan 2050 ska vara klimatneutrala, och enligt European Climate Law ska EU:s medlemsländer vara klimatneutrala senast 2050. FN:s klimatpanel (IPCC) menar i sin specialrapport Global Warming of 1.5 ºC att utsläppen behöver nå noll betydligt tidigare än 2050. För att EU ETS ska fortsätta leverera och vara det verktyg som skapar förutsättningar för EU att nå 1,5- gradersmålet i Parisavtalet presenterar Hagainitiativet sitt positionspapper med 15 förslag för ett vassare EU ETS.

Ambitionsindex - stora bolagen på börsen

I en ny rapport från Hagainitiativet får endast 20 procent av börsens storbolag grönt ljus för sitt klimatarbete. Rapporten tar utgångspunkt i 1,5-gradersmålet och behovet av att globalt halvera utsläppen av växthusgaser fram till 2030. 80 procent av storbolagen på den svenska börsen saknar halveringsmål till 2030 – av de åtta investerarbolagen får endast ett grönt ljus.

Klimatmål – vilka vill halvera utsläppen till 2030?

Detta är en undersökning av Sveriges 50 största företag, granskningen är gjord under maj-juni 2019. Utsläppen av växthusgaser måste minska drastiskt för att världen ska klara Parisavtalet. Professor Johan Rockström och flera internationella forskare står bakom en vetenskaplig artikel i tidskriften Science där de föreslog att den globala utsläppskurvan ska översättas till en Global Carbon Law, där utsläppen planar ut 2020 för att sedan halveras varje decennium.

Vi har undersökt hur många av Sveriges 50 största företag som har ett mål om att halvera sina koldioxidutsläpp till år 2030. Undersökningen utgår från respektives företags års- och hållbarhetsredovisning. Resultatet visar att endast 12 (24 procent) av Sveriges 50 största företag har mål att de ska halvera sina koldioxidutsläpp eller bli klimatneutrala till år 2030.

Klimatarbete lönsamt!

Denna rapport bygger på en enkätundersökning genomförd av Demoskop bland mer än 200
svenska företag under våren 2019. Undersökningen visar att företagen ser ett allt tydligare
samband mellan klimatarbete och lönsamhet. Men det är inte allt som går i rätt riktning. Vi ser att:
- Fler företag ser att de tjänar på klimatarbetet
- Fler företag ser att klimatarbetet är positivt för finansieringen
- Fler företag ser kostnader med klimatarbetet

Business climate efforts and their importance for competitiveness and development – Perspectives from Poland and the Baltics

Polska och baltiska företag ser att klimatarbete kan stärka konkurrenskraften och många ser till och med en möjlighet att bli fossilfria. Det visar en ny rapport från Hagainitiativet som presenterades på klimatmötet COP 24 i Katowice i samarbete med svenska regeringen och Nordiska Ministerrådet. Rapporten bekräftar att den bild som blivit vanlig bland nordiska företag även är giltig på andra sidan Östersjön.

Nordic businesses on climate transition, competitiveness and growth – An interview study among leading businesses in the Nordics

Det nordiska näringslivet uppmanar beslutsfattare att formulera en ambitiösare klimatpolitik tillsammans med företag och civilsamhälle. På så sätt är det möjligt att uppnå ett fossilfritt samhälle snabbare, främja globala klimatåtgärder och samtidigt stärka den nordiska konkurrenskraften. Det är budskapet från vd:ar och andra ledare från några av Nordens tyngsta företag, vilket sammanställs i en rapport som fem nordiska företagsnätverk i morgon överlämnar till de nordiska klimat- och miljöministrarna, med anledning av Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet.

Klimatarbete lönsamt

En överväldigande majoritet av svenska företag anser att klimatarbetet ger lojalare kunder, ökad innovationskraft och fördelar när det handlar om att rekrytera och behålla de bästa medarbetarna. Det visar en undersökning som Hagainitiativet genomfört med hjälp av Demoskop, där ca 300 svenska företag fått ge sin syn på klimatarbete och lönsamhet.

Klimatarbete – när är det inte lönsamt?

Rapporten En vinnarpolitik för klimatet och näringslivet visar vilka förändringar av politiken som Hagainitiativet vill se för att stimulera en omställning till utsläpp nära noll inom några decennier. Hagainitiativet vill att Sverige och svenska företag går före och blir vinnare i klimatarbetet. Därför har nätverket tagit fram ett inspel med tolv förslag om hur klimatpolitiken kan utvecklas.

En vinnarpolitik för klimatet och näringslivet

Rapporten En vinnarpolitik för klimatet och näringslivet visar vilka förändringar av politiken som Hagainitiativet vill se för att stimulera en omställning till utsläpp nära noll inom några decennier. Hagainitiativet vill att Sverige och svenska företag går före och blir vinnare i klimatarbetet. Därför har nätverket tagit fram ett inspel med tolv förslag om hur klimatpolitiken kan utvecklas.

Klimatarbete – lönsamt?

Hagainitiativets rapport Klimatarbete – lönsamt? är en litteraturstudie med ett 30-tal rapporter som tydligt visar att klimatarbete kan vara lönsamt. Syftet med rapporten är att få fler företag att se möjligheterna med ett ambitiöst klimatarbete. I rapporten varvas internationella företagsexempel med svenska exempel från företagen i Hagainitiativet.

Klimatförtroendebarometern 2012 – så tycker svenska folket

Hagainitiativet har valt att genomföra en undersökning om svenska folkets syn på näringslivets kommunikation kring klimat. Undersökningen presenteras på Hagainitiativets seminarium i Almedalen 2012. Telefonintervjuerna, 1000 st, genomfördes av SIFO under perioden 11‐14 juni 2011.

Hagainitiativets undersökning om svenska folkets syn på greenwash i näringsliv

Hagainitiativet har tagit fram undersökning ”Svenska folkets syn på greenwash i näringslivet”. Hagainitiativet genomförde denna SIFO-undersökning för att få en bild av svenska folkets syn på klimatinformation och deras trovärdighet. Undersökningen visar att mer än varannan svensk lägger märke till företags klimatinformation men nästan hälften av svenskarna har svårt att lita på den.