EU:s klimatramlag är för tunn - tre förslag för att vässa den

Det är ett viktigt år vi har framför oss. På klimatmötet i Glasgow i slutet av året ska världens länder komma överens om nationella klimatmål. Tillsammans behöver klimatmålen göra det sannolikt att den globala temperaturökningen inte blir högre än 1,5 grader.

Därför är det hoppfullt att fler och fler börjar agera därefter. Det syns inte minst i hur ungdomar och vuxna runt om i världen i allt större grad kräver att beslutsfattare handlar samtidigt som de själva agerar för att leva mer hållbart. Även företagens klimatarbete ökar allt mer i intensitet. Flera och fler går före och sätter tuffare mål än politiken. Affärsmodellerna transformeras, klimat integreras med målet att göra de cirkulära. De har förstått att det inte bara är bra för planeten utan också lönsamheten.

Även om det finns mycket att vara stolt över kan vi inte nöja oss med det. Det finns också en alltför utbredd tvekan om att sätta klimatmål i linje med forskningen. Inte minst inom politiken. Med dagens ambitionsnivå går vi mot en global temperaturhöjning på över 3 grader.

Ambivalensen syns inte minst i EU-kommissionens förslag om en ny klimatlag som presenterades förra veckan. Det är positivt att målet om att EU ska vara klimatneutralt senast 2050 fastställs i lag. Det som verkligen oroar är att de inte visar vägen dit. Delmålen till 2030 och 2040 måste vara i linje med vetenskapen. Låga mål som skjuter utsläppsminskningarna på framtiden gör det bara mer kostsamt och ökar risken för misslyckande. Det finns en gemensam insikt om att nuvarande mål om att minska utsläppen med 40 procent till 2030 inte räcker till och EU-kommissionen annonserar också en ambitionshöjning i lagförslaget Tyvärr är den utannonserade ambitionen om 50 till 55 procent otillräckligt.

Den vetenskapliga grunden är solid. Globalt behöver utsläppen halveras till 2030 för att sedan halveras varje årtionde fram till 2050, då vi behöver uppnå nettonollutsläpp. På grund av våra historiskt höga utsläpp och för att ge andra länder möjligheter att utvecklas och ställa om behöver våra utsläppsminskningar vara högre. Målet till 2030 måste vara i linje med 1,5 gradersmålet.

Ett aktivt klimatarbete är lönsamt. Men för att lyckas med omställningen behöver näringslivet tydliga och långsiktiga spelregler. Att sätta otillräckliga mål om utsläppsminskningar som sedan behöver ändras ger inte den förutsägbarhet som företagen behöver. Det misstaget har EU redan gjort och det vore dumt att göra om det. Vad är skälen till att fördyra klimatarbetet, försämra konkurrenskraften och öka risken för misslyckande?

Med EU-kommissionens förslag riskerar EU att förlora ledartröjan i klimatarbetet. Kommissionen planerar först att lägga förslag om ett nytt mål för 2030 i september. Den korta tidsramen innebär sannolikt att EU kommer till klimatmötet i Glasgow utan något nytt mål. Utan ett EU som visar ledarskap i klimatförhandlingarna utsikterna att lyckas små.

Vi föreslår EU-kommissionen att skyndsamt ta fram:

- Nytt mål till 2030, bör läggas senast i sommar.
- Ett 2030-mål i linje med 1,5 gradersmålet.
- Ta fram en koldioxidbudget som visar hur mycket vi har kvar att släppa ut.

Det är bra för människan, planeten och lönsamheten.

Nina Ekelund,
generalsekreterare Hagainitiativet

2020-03/c546f4e8-7df0-4aac-9549-89cd1e93a019-1-201-a.jpeg