Eva Alfredsson: Mer TAPAS 2016 - Klimatomställning för en god ekonomisk utveckling

Överenskommelsen i Paris suddar ut det sista unset av osäkerhet om riktningen och omställningstakten för klimatarbetet. Avtalet gör också frågan om vem som ska gå före i stort sett obsolet.

För att göra en analogi med en bergsbestigning på skidor handlar det om att vi tillsammans tar oss i mål och upp på toppen och i tid. De som är starkast och mest uthålliga kommer att få hjälpa de som inte orkar hålla tillräckligt högt tempo. De starkaste får hjälpas åt med att spåra när snön ligger djup. De smarta får komma med lösningar när passagerna är svåra. Att tänka att det inte går att hitta lösningar, There Is No Alternative (TINA), bidrar inte. 2016 och framåt gäller perspektivet ”There Are Plenty of AlternativeS - TAPAS! Det gäller att rekognosera alternativ, testa, experimentera, hela tiden med målet i sikte. Samarbete och omtanke är nödvändigt.

Vinner och förlorar gör vi tillsammans.

Målet är nära nollutsläpp globalt 2050. För rika länder är betinget tuffare och för Sverige med goda förutsättningar och höga ambitioner är det en brant utsläppsminskningskurva med sikte på 2030 som gäller. Tempot är obevekligt. Det gäller att komma igång omedelbart. Varje ton CO2 som släpps ut bidrar till att öka temperaturen något vilket innebär permanenta skador och kostnader under överblickbar tid eftersom det är de aggregerade utsläppen som orsakar klimatförändringar. Det finns en begränsad utsläppsbudget om vi ska klara målet om att förhindrar farlig uppvärmning. De utsläpp som sker minskar denna budget.

Sveriges relativt låga territoriella koldioxidutsläpp per capita beror främst på beslut som togs långt innan vi hade en aktiv klimatpolitik.[1] På investeringar i vattenkraft och kärnkraft, järnväg, kollektivtrafik - en hållbar infrastruktur som kommer alla till godo. Under senare år har utbyggnaden av fjärrvärmenäten varit en enorm framgång och inneburit att koldioxidskatten fått effekt genom att möjliggöra ett skifte från fossil uppvärmning till uppvärmning med alternativa hållbara energikällor när de fossila bränslena varit dyrare. Smart flexibilitet och bra för klimatet.

Den största framgången inom industrin, omställningen av skogsindustrin från att vara en av de mest nedsmutsande och koldioxidintensiva industrierna till en i stort sett hållbar grön industri samtidigt som skogsindustrins konkurrenskraft stärkts beror framför allt på införandet av miljölagstiftning 1969.[2] Omställningen var tuff och det fanns de som på den tiden hävdade att miljöregleringen skulle bli industrins död. De fick fel. Att istället för att släppa ut svartluten i havet och förgifta allt liv i dess närhet och istället använda denna energitäta avfallsprodukt som bränsle har ökat industrins konkurrenskraft och bidragit till kraftigt minskade koldioxidutsläpp. När det sedan infördes ett deponiförbud proklamerades än en gång industrins död. I dag vill samma industri inte vara utan denna råvaruresurs. Det finns många liknande exempel.

På livsmedelsområdet väntar vi på en ny livsmedelspolitisk strategi. Det behövs. I en studie jag gjorde där vi bland annat intervjuade representanter för livsmedelsindustrin och -handeln visade det sig att ingen var nöjd med den nuvarande politiken - varken ekologisk produktion eller konventionell.[3] Konventionell produktion som satsar på lågpriskonkurrens upplevde sig hindrade av Sveriges striktare djurskyddslagar och miljöregleringar. De ekologiska producenterna menade att regelverket inte är rättvist. Det ger inte de företag som genererar positiva samhällsvärden betalt för detta. Uppslutningen kring djurskyddslagarna och miljökraven är dock stark bland allmänhet och även producenter. Och Sveriges komparativa fördelar ligger inte inom lågpriskonkurrens. Sverige har däremot mycket goda, för att inte säga unika förutsättningar, att konkurrera med etisk, hållbar, ren, hälsosam, högteknologisk livsmedelsproduktion. Det finns en global inkomstelit med stark efterfrågan på denna typ av livsmedel och premiumprodukter drar dessutom med sig efterfråga på bulkproduktion av hög kvalitet.

Det går att ta betalt för kvalitet. En livsmedelsstrategi som riggar incitamentsstrukturen så att den stödjer denna utveckling samt nischar och marknadsför svensk produktion i linje med det övergripande målet för livsmedelspolitiken, en hållbar produktion och konsumtion, ökar förutsättningarna för att fler lyckas.

Skogsindustrin och Livsmedelsindustrin får utgöra två exempel på hur TAPAS vunnit och kan vinna över TINA. Är du en av de starka som kan tänka dig att spåra i djupsnön ett tag? Har du smarta lösningar på hur vi klarar de tuffaste passagerna? Har du inte den kraft som krävs just nu, säg till så hjälps vi åt!

För vinner och förlorar gör vi gemensamt. Forskarna är eniga. Det innebär en ekonomisk katastrof att inte agera på klimathotet. Det är betydligt mer ekonomiskt att genomföra en grön omställning. Den gröna omställningen innebär, särskilt nu när riktningen är utstakad, stora ekonomiska möjligheter.

Vinner och förlorar gör vi tillsammans.



[1] Tillväxtanalys (2014). Förutsättningar för grön strukturomvandling – Syntesrapport. Rapport 2014:11.
[2] Tillväxtanalys (2014). Styrmedels betydelse för en grön omställning av skogsindustrin. Rapport 2014:02.
[3] Tillväxtanalys (2014). En fallstudie om styrmedels betydelse för livsmedelsindustrin och -handelns klimatarbete. Rapport 2014:09.