EU-kandidaternas viktigaste klimatfrågor

26 maj är det val till EU-parlamentet. Vi frågade de svenska parlamentskandidaterna vad de vill prioritera den kommande mandatperioden, särskilt inom klimatområdet. Vi fick svar från Fredrick Federley (C), Tomas Tobé (M), Karin Karlsbro (L), Sara Skyttedal (KD), Peter Lundgren (SD), Malin Björk (V), Pär Holmgren (MP) samt Heléne Fritzon (S).

Kort sammanfattat är partierna ganska överens i flera viktiga frågor:
- 7/8 partier lyfter klimatfrågan som en av deras 3 viktigaste frågor.
- 7/8 partier är tydliga med att de vill se ett skarpt klimatmål med netto noll till 2050.
- 7/8 partier vill utvidga utsläppshandeln inom EU.

Här är deras svar.


Fredrick Federley, Centerpartiet

Vilka är de tre viktigaste frågorna EU har på sitt bord?
1. Högre åtaganden och skarpare åtgärder för att klara EU:s mål inom Parisavtalet genom att öka ambitionerna i klimat- och energilagstiftningarna.
2. Ökade krav och insatser inom hela transportsektorn, så att utsläppen minskar kraftigt och i närtid.
3. Fortsatta insatser för att öka takten i omställningen till en biobaserad och cirkulär ekonomi genom till exempel kraftfulla åtgärder för att fasa ut farliga kemikalier och öka resurseffektiviteten

Vill du se ett skarpt mål i EU med netto-noll utsläpp år 2050?
– Ja.

Vill du skärpa EU:s klimatmål för 2030 och 2040?
– Ja. Målsättningarna måste ligga i linje med Parisavtalet och netto-noll utsläpp till 2050 och måste därför höjas. Till 2030 så har vi varit med och i Europaparlamentet fått en majoritet för att höja målet till 55% men vi menar att mer behövs. I Sverige driver vi 63% och ser gärna att EU närmar sig detta. I Sverige ser vi likt Miljömålsberedningen att utsläppen måste minska med minst 85% och EU har satt ett eget mål om utsläppsminskningar till 2050 på 80-95% därför ser vi ett 2040 som ligger så högt som möjligt så att vi är på god väg att nå dessa mål.

Vill du utvidga utsläppshandeln inom EU?
– Ja. I närtid vill vi se till att all sjöfart och flygtrafik är inkluderad i handeln med utsläppsrätter men på längre sikt vill vi se över ifall andra områden skulle kunna inkluderas i utsläppshandeln, exempelvis transportsektorn.


Tomas Tobé, Moderaterna

Vilka är de tre viktigaste frågorna EU har på sitt bord?
1. Ett mer kraftfullt bekämpande av den gränsöverskridande brottsligheten, som stöldligor, och terrorism.
2. Förstärkt klimat- och miljöpolitik. Europa behöver mer kärnkraft och mindre smutsig kolkraft.
3. Bidra till hållbar tillväxt genom minskat regelkrångel och ökade satsningar på forskning och innovation.

Vill du se ett skarpt mål i EU med netto-noll utsläpp år 2050?
– Ja.

Vill du skärpa EU:s klimatmål för 2030 och 2040?
– Ja, vi är beredda att verka för en skärpning av EU:s 2030 mål. Vi ser att det finns ett utrymme för en skärpning till 2030, men ett exakt procentmål är det svårt att ge i dagsläget.

Vill du utvidga utsläppshandeln inom EU?
– Ja. Vi vill att det så snart som möjligt ska omfatta fler sektorer, som exempelvis sjöfart, och att systemet ska kopplas samman med andra länders system för handel med utsläppsrätter, vilket redan genomförts med Schweiz.


Karin Karlsbro, Liberalerna

Vilka är de tre viktigaste frågorna EU har på sitt bord?
– Vi säger ja till att fördjupa EU-samarbetet på områden där vi behöver mer samarbete. Därför säger vi ja till:

1. En gemensam klimatpolitik med europeisk koldioxidskatt och flygskatt.
2. Mer samarbete för att bekämpa brott och terrorism.
3. En gemensam flyktingpolitik där EU:s länder tar gemensamt ansvar.

Vill du se ett skarpt mål i EU med netto-noll utsläpp år 2050?
– Parisavtalet är den självklara utgångspunkten för våra klimatmål, tillsammans med de globala målen för hållbar utveckling. Till 2050 ska EU ha uppnått en situation där vi inte har några nettoutsläpp av växthusgaser.

Vill du skärpa EU:s klimatmål för 2030 och 2040?
– Troligen kommer EU:s klimatmål behöva skärpas ytterligare i förhållande till Parisavtalet. Vetenskapens bedömningar ska ligga till grund för de mål som EU arbetar efter och det innebär att EU:s delmål till 2030 och 2040 kan behöva skärpas.

Vill du utvidga utsläppshandeln inom EU?
– EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) utgör ryggraden för unionens arbete med att minska utsläppen av växthusgaser i Europa. Systemet behöver vidareutvecklas, så att flera av de sektorer som idag står utanför ETS på sikt införlivas i systemet. Samtidigt bör mängden tillgängliga utsläppsrätter kontinuerligt ses över och minskas eftersom priset på utsläppsrätter historiskt varit allt för lågt. Ett gemensamt golv för priserna i det europeiska handelssystemet för utsläppsrätter kan bli ett viktigt steg på vägen mot en gemensam europeisk koldioxidbeskattning


Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

Vilka är de tre viktigaste frågorna EU har på sitt bord?
1. Säkerhet.
2. Konkurrenskraft.
3. Klimat.

Vill du se ett skarpt mål i EU med netto-noll utsläpp år 2050?
– Ja

Vill du skärpa EU:s klimatmål för 2030 och 2040?
– Ja. Kristdemokraterna stödjer Europaparlamentets uppmaning till EU-kommissionen och medlemsländerna att skärpa 2030-målen till 55 procents minskning (jämfört med 1990).

Vill du utvidga utsläppshandeln inom EU?
– Ja. Det är naturligt att se över EU:s klimatverktyg efter en uppdatering av klimatmålen. Vad gäller utsläppshandeln är det viktigaste att få med andra länder, vi behöver internationella system för handel med utsläppsrätter både vad avser flyg och sjöfart. Sen bör också möjligheten att föra över sektorer som idag omfattas av den så kallade bördefördelningen ses över. Exakt hur och vilka sektorer har vi inte landat i, men bördefördelningen blev inte tillräckligt bra, vilket skulle kunna kompenseras upp genom att vidga utsläppshandeln.


Peter Lundgren, Sverigedemokraterna

Vilka är de tre viktigaste frågorna EU har på sitt bord?
1. Återupprätta de yttre gränserna och begränsa migrationsströmmarna till EU.
2. Förbättra samarbetet mot gränsöverskridande brottslighet och terrorism.
3. Reformera samarbetet för att begränsa EU:s inflytande, sänka avgifterna och demokratisera institutionerna.

Vill du se ett skarpt mål i EU med netto-noll utsläpp år 2050?
– Sverigedemokraterna ställer sig, utifrån rådande omständigheter, bakom en målsättning om noll-utsläpp till 2050. Vi anser dock inte att det ligger inom EU:s befogenheter att diktera andra länders energipolitik.

Vill du skärpa EU:s klimatmål för 2030 och 2040?
– Nej. Diskussionen om procentmål tenderar att undergräva allmänhetens förtroende för politiker, när de mål som redan satts upp inte efterföljs. Ur ett globalt perspektiv skulle det dessutom vara kontraproduktivt att avindustrialisera EU, som ofta har strängare miljölagar än övriga världen.

Vill du utvidga utsläppshandeln inom EU?
– Ja. I princip kan hela världen delta, men det är mest sannolikt att länder i EU:s närområde med stort handelsutbyte med EU kan knytas till EU-ETS. Det är dock svårt att sätta ett tidsmål, eftersom det involverar parter utanför EU, som kommer att följa sin egen agenda.


Malin Björk, Vänsterpartiet

Vilka är de tre viktigaste frågorna EU har på sitt bord?
1. Att skapa ökad jämlikhet i Europa.
2. Att ta krafttag för klimatomställning.
3. Att sätta stopp för de farliga högerextrema och nationalistiska rörelserna.

Vill du se ett skarpt mål i EU med netto-noll utsläpp år 2050?
– Ja.

Vill du skärpa EU:s klimatmål för 2030 och 2040?
– Ja. Vänsterpartiet vill se tre juridiskt bindande mål: en minskning av växthusgaser på 60 procent, en ökning av andelen förnybar energi med 45 procent och en halverad energiförbrukning. Till 2040 vill vi ha målet noll utsläpp.

Vill du utvidga utsläppshandeln inom EU?
– Nej. Vi vill reformera ETS så att det blir dyrare att förorena. Men vad gäller en utvidgning skulle vi hellre vilja se att andra mer effektiva styrmedel togs till både globalt, på EU nivå och nationellt för att minimera utsläppen.


Pär Holmgren, Miljöpartiet

Vilka är de tre viktigaste frågorna EU har på sitt bord?
1. Klimatet kan inte vänta. Det är oerhört viktigt att utsläppen minskar i den takt som behövs för att nå klimatmålen i Parisavtalet. Alla länder måste bidra. Miljöpartiet vill införa en bindande utsläppsbudget för EU med krav på årliga minskningar av utsläppen för unionen men också för varje enskilt land. Vi behöver samma ordning och reda för klimatet som för ekonomin. De långsiktiga målen måste kompletteras med åtgärder som får konsekvenser här och nu. Vi vill också inrätta en klimatlag på EU-nivå.
2. EU måste ta itu med medlemsstater som vägrar följa demokratiska principer. Länder som Ungern och Polen bryter mot EU:s fördrag och EU har inte kunnat enas om att göra något åt det. Miljöpartiet vill att EU ska kunna utfärda kännbara sanktioner, till exempel indragna stöd, mot medlemsstater som inte respekterar demokratiska principer och har en fungerande rättsstat, press- och organisationsfrihet.

Vill du se ett skarpt mål i EU med netto-noll utsläpp år 2050?
– Ja, Miljöpartiet vill att EU ska netto-noll senast till år 2040.

Vill du skärpa EU:s klimatmål för 2030 och 2040?
– Ja. Miljöpartiet vill att EU:s ska minska sina koldioxidutsläpp med minst 70% till år 2030. Vi vill att EU ska ha nått minst 45% förnybar energi och 45% energieffektivisering till år 2030. Till 2040 vill vi att EU ska ha nått netto noll utsläpp.

Vill du utvidga utsläppshandeln inom EU?
– Ja. Miljöpartiet och de Gröna i Europaparlamentet har länge drivit att flyget fullt ut ska inkluderas i utsläppshandeln, både flygningar inom EU och till flygplatser utanför EU. Vi vill också att det styrmedel som utvecklats för att begränsa flygets koldioxidutsläpp, CORSIA, ska integreras i EU:s utsläppshandelssystem, för att undvika att skapa ett parallellt system. På den gröna partigruppens initiativ kräver Europaparlamentet att Kommissionen utvärderar CORSIA och gör sitt yttersta för att stärka bestämmelserna innan några utfästelser om EU:s genomförande görs och att Europaparlamentet godkännande ska krävas för att genomföra CORSIA.

Sjöfarten är en växande källa av växthusgasutsläpp från transporter och luftföroreningar, med hälsoproblem, surt regn och övergödning som följd. Sjöfartens internationella utsläpp nämns inte uttryckligen i Parisavtalet men precis som andra sektorer bör sjöfarten bära sin andel av utsläppen. Vi vill därför se att EU inkluderar sjöfarten i sina åtaganden om minskade utsläpp till 2030 och utsläppshandeln. Samtidigt måste även FN:s Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) agera nu för att få ett system på plats för att minska de globala utsläppen.


Heléne Fritzon, Socialdemokraterna

Vilka är de tre viktigaste frågorna EU har på sitt bord?
1. Rättvisa villkor för utstationerad arbetskraft. I EU ska löntagarna ha bättre rättigheter – villkoren ska bli bättre, inte sämre.
2. Progressiva och gemensamma klimatmål inom EU för att uppnå målen i Parisavtalet.
3. En gemensam migrationspolitik där alla medlemsländer tar ansvar och att länder som inte tar sitt ansvar inte får tillgång till EU-medel på samma sätt som tidigare.

– Att vi får ett till ett bra och ordnat Brexit är ju också en att de viktigare frågorna på kort sikt.

Vill du se ett skarpt mål i EU med netto-noll utsläpp år 2050?
– Ja. Det finns inget alternativ till att på lång sikt ställa om till netto-nollutsläpp. I Sverige vill vi nå detta till 2045 senast. Sverige har kommit längre, så EU som helhet behöver sannolikt ytterligare några år för att nå dit.

Vill du skärpa EU:s klimatmål för 2030 och 2040?
– Ja. Klimathotet är så allvarligt att ytterligare skärpningar av de medelfristiga målen alls inte kan uteslutas. Varken aggregerat, eller i enskilda sektorer, eller typer av mål - som rörande energieffektivisering, direkta utsläpp, andel förnybart etc.

Vad procentmålen ska bli beror givetvis på utvecklingen de kommande åren, det viktigaste är att de lägger utsläppsminskningarna i linje med Parisavtalets temperaturmål. Vi vill till år 2030 se minst 55% och på intet vis utesluter att siffran kan komma att behöva stärkas ytterligare. 2040: här har vi ingen bestämd siffra – men att etappmålet ju ligger halvvägs mellan 2030 (-55%) och 2050 (-100%), alltså runt 75 - 80%. om utsläppsminskningarna ska vara linjära.

Vill du utvidga utsläppshandeln inom EU?

– Ja. Den internationella sjöfarten är idag den enda sektorn som inte har några lagstadgade EU-krav på att minska sina klimatutsläpp. Detta trots att sektorn redan idag står för en betydande del av klimatutsläppen samt att dessa beräknas öka med upp till 250% till år 2050 om ingenting görs. Sektorn bör införas i ETS snarast möjligt, men senast år 2023 om IMO då inte vidtagit motsvarande klimatåtgärder för sektorn.

Handelssystemet kommer vara starkt bidragande till hur vi långsiktigt lyckas få ner utsläppen. Handelssystemet behöver skärpas och incitamenten för omställning starkare.

2019-04/1555488600_eu-kandidater.jpg