Hallå där Per Espen Stoknes, ledare av centrum för grön tillväxt på Handelshögskolan i Oslo

Ska vi sluta debattera klimatfrågan och börja samtala om klimatet, eller hur tar vi frågan framåt?

- Det är mycket viktigt att vi fortsätter att prata om störningar i klimatet eftersom det fortfarande är ovanligt att folk hör det nämnas. De flesta läser om klimatförändringar mer sällan än en gång i månaden och det är väldigt ovanligt att man hör vänner eller kollegor prata om det. Att tala om klimatförändringar gör dem mer verkliga i en tid då många distanserar sig från ämnet och upplever att det inte påverkar dem personligen. Men när vi pratar om global uppvärmning bör vi använda oss andra inramningar eller perspektiv än de konventionella. Med utgångspunkt i psykologisk forskning råder jag folk att undvika kostnader, uppoffringar och katastrofer för att istället fokusera på hälsa, säkerhet och smarta lösningar när man pratar om klimatet.

Du har sagt att för varje negativ klimatnyhet så behöver det vägas upp av tre positiva nyheter. Varför då?

- Det beror på vad du vill uppnå. Om du vill ingjuta rädsla och skuld i människor så kan du fortsätta att prata vitt och brett om den annalkande katastrofen. Om du i stället vill engagera människor och få dem att ändra sina beteenden så finns det bättre tillvägagångssätt. Inom psykologisk forskning finns det gott stöd för ett ”positivitets-ratio” på 1:3. Det innebär att för varje klimathot som du fokuserar på bör du också kommunicera tre möjligheter till konstruktiv handling, hälsofördelar eller säkerhetsaspekter. Detta är det bästa sättet att skapa det engagemang och den kreativitet som krävs för att förändra samhället.

Är det lönsamt för företag att minska sin klimatpåverkan?

- Carbon Disclosure Project (CDP) är den ledande globala standarden för att rapportera koldioxidutsläpp. I deras databas kan vi se alltmer bevis för att lönsamhet och låga utsläpp går hand i hand: snabb minskning av koldioxidutsläpp korrelerar med ekonomiskt resultat. Företag med klimatstrategier blir alltmer attraktiva för investerare, kapitaliserar på nya affärsmöjligheter samt intäktsflöden och bygger upp framtida motståndskraft. Se CDP.

Hur bör vi kommunicera klimatfrågan till näringslivet?

- Vi måste få med vd:ar och finanschefer på tåget. Jag tror att det finns tre huvudsakliga ekonomiska drivkrafter som förklarar varför det är strategiskt riktigt att hantera koldioxidutsläpp förr snarare än senare. För det första: riskminimering, både vad gäller volatila bränslepriser och anpassning till nuvarande och kommande regleringar. För det andra: förbättrad prestation. Genom att ompröva logistikkedjor, organisationsstrukturer och produktutbud är det möjligt att minska energikostnaderna och radikalt förbättra resurseffektiviteten. Detta skapar grön konkurrenskraft. För det tredje: förstärkt varumärke. Både när det kommer till att attrahera kunder och rekrytera personal har klimatarbete en enormt stor påverkan. Dessa tre drivkrafter är förklaringen till att klimatsmarta företag är mer lönsamma än traditionella företag.

Hur bör näringslivet kommunicera klimatfrågan till resten av samhället?

- Hjälp till att bygga berättelser kring hur och varför grön tillväxt är positivt. För att vara trovärdig krävs det att företagets egna klimatarbete är väl dokumenterat och att klimatmålen är kopplade till de planetära gränserna. Vi brukar kalla detta science based targets i linje med Parisavtalet. I de fall där företag erbjuder produkter och tjänster som kan underlätta klimatomställningen ska de inte vara rädda för att marknadsföra dessa som en del av lösningen. Alltså, se till att ni har ordning på ert eget klimatarbete, förstärk hållbarhetskraven på era leverantörer, förbättra er verksamhet samt era produkter och gå sedan ut och berätta om detta för resten av världen!

Vad kan näringslivet bidra med i klimatdebatten?

- Det finns så mycket företag kan göra för att vara en del av lösningen; allt från att sätta press på politiker till att gå med i nätverk som Hagainitiativet eller RE100. Man kan underlätta för konsumenter genom att erbjuda lösningar som gör det enkelt och bekvämt för folk att ta ställning för klimatet. Företag kan, i alla affärer och på webben, ordna så att det första produktalternativet som dyker upp alltid är det mest klimatvänliga. Detta kallas ”nudging” och kommer ursprungligen från ekonomisk beteendevetenskap. Idag finns det hundratals smarta, gröna ”nudges” som hjälper konsumenter att fatta gröna beslut i vardagen. Effekten kan sedan föras vidare till andra med hjälp av sociala medier. Detta innebär att konsumenterna delar och jämför sina beteenden med vänner och kollegor. Som alla marknadsföringsproffs vet ökar detta takten på spridningen markant.

2017-09/per-espen-stoknes.jpg