Anders Sellström, Kristdemokraterna

Tror du att en klimatomställning är positivt eller negativt för svensk välfärd? - Det är klart att det är positivt, det händer enormt mycket på området. Exempelvis sitter jag i Umeås kommunfullmäktige där det händer mycket och företagen uppmuntras till att köpa förnybar energi, återvinna och hantera sitt avfall rätt.

Anser du att klimatomställningen är jobbskapande? - Klimatomställningen skapar jobb. Samtidigt faller det bort jobb från industrin medan tjänstemarknad och servicesektorn ökar.

-Vi är duktiga inom den gröna sektorn och vi ökar produktionen av vindkraft och solceller hela tiden i Sverige. Det händer mycket, men den stora välfärdsproduktionen sker ute i kommun och landsting. Där är det viktigt att de tänker in detta i deras produktionsled.

Gynnas Sveriges konkurrenskraft av klimatomställningen i ett europeiskt/globalt perspektiv? - Ja, vi har exempelvis stort utbyte med Kina. De har enorma energibehov.

-Klimat är en sak. Vi är duktiga på att utveckla det miljötekniska området. Du kan få en ökning på området om det uppstår politisk stabilitet i länder där det finns mycket solenergi. Demokrati och politisk stabilitet är viktigt för att utveckla förnybar energi.

Ska Sverige gå före? - Sverige ska vara bra, men vi är inte alltid där. Men vi har en bra energimix i nuläget som fungerar för industrin.

Vad vinner Sverige på att gå före? - Vi kan gå före men det innebär också stora investeringar. Vissa är tvungna att gå före, till exempel. Danmark, på grund av att de inte har någon egen vattenkraft och då de är beroende av kolkraft. Att utveckla solceller, som i Tyskland, skulle aldrig industrin klara i Sverige. Vi ska gå i spets där vi kan hämta hem vinster på sikt. Men vi kan inte gå i spets inom de områden där vi riskerar knäcka industrin.

Vilka sektorer kan gå före? - Fjärrvärme, vi är fantastiska på detta område, inte minst jämfört med USA där de valde att inte göra satsningar inom detta område. Här har vi enorm kunskap att exportera. Att använda el till värmeproduktion har vi varit duktiga på. Denna typ av samarbeten minskar kostnader och är till nytta för miljön. Vad gäller solceller behöver Sverige inte ligga i spets, utan den tekniken kan vi plocka hem när den mognat och blivit mer effektiv för vårt klimat. Ingen kan vara bäst på allt och vi kan inte ta alla utvecklingskostnader.

Kan klimatomställningen vara en hävstång för ett mer innovationer i näringslivet? - Innovationer finns närvarande hela tiden, vi bygger till exempel världsunika elbussar i Umeå. Det är 10 nya bussar som utvecklas av företaget Hybrikon i Umeå som minskar buller, avgaser med mera. Det är bra reklam för Umeå som redan har vunnit pris för detta. Kommunen är med och investerar pengar för att handla upp bussarna och står för delar av batteriutvecklingen. Ibland måste vi våga satsa lite.

Bör statens bolag gå före i klimatomställningen? - Staten ska sätta upp de mål de ska försöka hålla, men det är inte staten i sig som ska utföra jobbet som hjälper till att uppnå målen. Det finns bland annat lågt hängande frukter där företag snabbt kan flytta fram sina positioner. Där ska de ta de första stegen.

Hur är det med de statliga bolagens hållbarhetsansvar? - Det måste vi fråga de som sitter och styr de statliga bolagen. Det finns inget som hindrar dem från att göra mer på området. Det är viktigt att inte sitta och vänta på att Peter Norman ska säga till företagen att agera.

  • Klimatfrågan är en viktig fråga, sedan har du jämställdhetsfrågan och andra frågor som hela tiden måste prioriteras. Viljan finns men ibland hinner man inte med att omorganisera och förändra. Vi har med människor att göra. Det tar tid.

Tycker du att börsföretagen, såsom i Storbritannien, obligatoriskt bör redovisa sin klimatpåverkan? - En del gör det ändå. Den finansiella sektorn styr mycket och om engelsmännen gör det är det stor chans att få med sig många fler.

I Riksrevisionens senaste undersökning ”Mer klimat för pengarna?” skriver de att ”vi ser en risk att staten inte använder sina styrmedel så att utsläppen minskar i enlighet med klimatmålen och till rimliga kostnader”. Hur utformas klimatpolitiska styrmedel mer kostnadseffektivt? - Det är en sak att sätta mål, sedan måste det fungera rent operativt. Vi styr inte med ett ministerstyre utan ministrar styr departementen med hyfsad frihet. Samverkan mellan myndighetssfären är inte alldeles enkelt. Många jobbar med att hela tiden organisera om eller komma fram till nya stup som vi skapar.