Carl B Hamilton, Folkpartiet

Tror du att en klimatomställning är positiv eller negativ för svensk välfärd? - Klimatomställningen är nödvändig för alla länders välfärd och nu avsätts resurser till klimatanpassning vilket få trodde behövdes tidigare. Detta innebär att resurser används på ett annorlunda sätt än som tidigare var tänkt, och världen får lägre inkomst.

-Det är mycket viktigt att vi startar omställningen omgående och gör den på ett kostnadseffektivt sätt, på den punkten syndas det ofta till förmån för välmenande men mest utifrån att symboliska åtgärder genomförs. Klimatomställningen är ingen valfri situation och vissa saker är ofrånkomliga, däribland det faktum att klimatet kommer att försämras med den utveckling vi nu ser.

Anser du att klimatomställningen är jobbskapande?

  • Det går inte att säga om det blir fler eller färre jobb. Vi kan likna det vid att om ett land blir fattigt då jobbar folk mer, men om ett land blir rikt däremot kanske folk har tid att avstå från att jobba. Det finns med andra ord inget säkert svar på den frågan. Det är fel att, som ofta görs, sälja in klimatomställningen med argument om att det ger flera jobb. Det ger andra jobb, ja, men den tar även bort många jobb.

Gynnas Sveriges konkurrenskraft av klimatomställningen i ett europeiskt perspektiv?

  • Ja, sannolikt. Vi har en bra energisituation i utgångsläget med billig bas-el i form av vattenkraft och kärnkraft i Sverige. I andra länder kommer energipriserna sannolikt gå upp mer än i Sverige, men allt hänger på om vi behåller kärnkraften och håller borta fossila bränslen på så sätt.

Ska Sverige gå före?

  • Ja, det ska Sverige göra. Men det innebär inte nödvändigtvis att vi ska satsa på det sätt som vi nu diskuterar att göra i Sverige, man kan även satsa på klimatåtgärder utomlands. Det är viktigt att behålla kärnkraften och inte avveckla den som i Tyskland, det skulle öka koldioxidutsläppen genom ökad användning av importerad gas.

Kan klimatomställningen vara en hävstång för ett mer innovationer i näringslivet?

  • Än en gång måste vi vända orsakssambandet. Det är absolut nödvändigt med tekniska lösningar och det kan lösa klimatkrisen. Jag tror mer på nya tekniska lösningar än globala politiska överenskommelse. Det bästa exemplet på tekniska lösningar från senare tid kommer från Kina där satsningar på utbyggnad av solpaneler lett till kraftigt minskade produktionskostnader med cirka 60-70 procent. Det handlar om krav på klimatomställning som möjliggörs genom tekniska förändringar. Det finns tyvärr också exempel på tekniska lösningar som pekar i motsatt riktning. Jag tänker främst på den nya så kallade frackningtekniken, som sannolikt kan leda till kraftigt globalt ökade utsläpp från fossila bränslen.

Vad kan staten göra för att underlätta denna typ av innovation i näringslivet?

  • Statens uppgift är framförallt att underlätta innovation och tekniska förbättringar, främst genom forskning vid statens egna institutioner, det vill säga på universitet och högskolor. Det gäller att satsa på bra utbildning och forskning på dessa områden istället för att dela ut pengar till näringslivet. En kraftfull kvalitetsforskning är vägen framåt.

Bör statens bolag gå före i klimatomställningen?

  • De gör de delvis redan. Systembolaget är ett bra exempel på ett statligt företag där man dels utvecklat ambitiösa CSR-program, dels börjat räkna på koldioxidutsläpp och hur utsläppen kan minska, inte minst vad gäller transporter. Tycker du att börsföretagen, såsom i Storbritannien, obligatoriskt bör redovisa sin klimatpåverkan enligt GHG-protokollet? -Ja, det tycker jag låter förnuftigt. Det är ungefär den modell som till exempel Systembolaget använder idag. Klimatredovisning skulle leda till en större medvetenhet för frågan i hela organisationen.

I Riksrevisionens senaste undersökning ”Mer klimat för pengarna?” skriver de att ”vi ser en risk att staten inte använder sina styrmedel så att utsläppen minskar i enlighet med klimatmålen och till rimliga kostnader”. Hur utformas klimatpolitiska styrmedel mer kostnadseffektivt?

  • I Sverige är läget problematiskt. Den avgörande frågan om hur mycket det kostar ställs nämligen alltför sällan i nuläget. Istället sker många kostsamma och ineffektiva åtgärder, framförallt på energiområdet. Många populära åtgärder framstår som positiva för klimatet men i själva verket kostar de mer än de smakar. Ett exempel på detta är försöket att göra etanol av skog i Sverige, vilket är enormt ineffektivt. Det är ett bra exempel på vad man inte ska göra. -Exempel på saker vi kan göra är att behålla kärnkraften och låta fossila bränslen ligga kvar i marken. Sedan ska vi ha en mer systematisk ekonomisk styrning av transportsektorn mot mindre fossilanvändning. Där krävs dock ytterligare forskning om man vill lyckas genomföra innovationer och tekniska förändringar som leder fram till bra elbilar.