Ulf Wikström: Skogens energi till Stockholmarna

Mörk och full av farliga djur? Eller vänligt susande med soliga gläntor, syrerik doft av barr och mossa? Skogen har spelat en viktig roll i vår historia, och fortsätter att vara en av våra viktigaste naturtillgångar. Jag tror att vi alla har en relation till skogen, och min kommer definitivt att utvecklas mot ökad nyfikenhet och ödmjukhet i takt med att vi nu börjar bygga Sveriges och även ett av världens största biokraftvärmeverk i Värtan i Stockholm.

Visionen om en klimat- och resursneutral fjärrvärme i Stockholm kommer nu ett stort steg närmare när vi år 2016 startar den nya anläggningen i Värtan. Energin finns i restprodukter från skogsindustrin såsom flis, bark, grenar, toppar och kvistar. Biobränslet kommer att omvandlas till 750 GWh el och 1700 GWh värme, vilket motsvarar en mindre stad. Det räcker för uppvärmningen av ca 190 000 normalstora lägenheter. Jämför t ex med Uppsalas samlade fjärrvärmesystem som omsätter ca 1300 GWh värme.

Biobränslen är ett exempel på hur vi använder oss av en av jordklotets viktigaste ekosystemtjänster, nämligen att skog med hjälp av solenergi och fotosyntes binder koldioxid. Den svenska skogen binder upp emot 140 miljoner ton koldioxid - varje år - det är ungefär dubbelt så mycket som de årliga svenska utsläppen av koldioxid. Biobränsleförbrukningen i kraftvärmeverket i Värtan balanseras av en årstillväxt på ca 4000 hektar skog.

Redan idag produceras ca 85 % av Fortums fjärrvärme i Stockholm av förnybar energi eller av spillvärme och avfall. Vi tar tillvara på energi som annars skulle gå förlorad, t ex värme ur renat avloppsvatten. Fjärrvärmen är därför svårslaget resurssnål. Att spara en kWh fjärrvärme i Stockholm är redan idag likvärdigt med att spara mindre än 0,3 kWh primär energi (primär energi är t ex kol, fossil olja eller gas, el men även vissa biobränslen som pellets). EU:s energisparmål handlar om att minska behovet av den primära energin. Flis från skogen är ett sekundärt biobränsle som minskar behovet av primär energi.

Att bygga biokraftvärmevärket kostar 4,4 miljarder och till detta ska läggas vår satsning på biobränsle i det befintliga kolkraftvärmeverket i Värtan. Där bygger vi bränslesilos för rejält ökad användning av krossade olivkärnor. Det är verkstad, och det är också mycket pengar - men det är trots det kostnadseffektivt. Skulle vi säkerställa så mycket förnybar värme t ex genom små pelletspannor eller värmepumpar, skulle investeringen bli betydligt större. Ca 7000 pelletspannor skulle krävas vilket kostar närmare 6 miljarder att bygga, och ett dyrare bränsle krävs därefter, och vi blir utan 0,7 TWh ny förnybar el. Tusentals bergvärmepumpar för samma värmebehov drar upp mot 11 miljarder i initialt investeringsbehov, och skulle i motsats till Värtasatsningens nettotillskott av förnybar el medföra ett ökat elbehov om 0,5-0,6 TWh i Stockholm.

Att få njuta av tystnaden i en mäktig vinterskog, där allt som hörs är ett meståg som drar förbi, är en skön motpol till stadens brus. Skogen ger energi på många sätt. För att kommande generationer ska få samma möjligheter att dra nytta av och glädjas åt skogen krävs ett hållbart skogsbruk. En hållbar fjärrvärme förutsätter ansvarsfulla bränsleinköp, något vi löpande utvecklar. En rad stimulerande utmaningar väntar och jag ser verkligen fram mot att koppla in fjärrvärmenätet på skogens kretslopp!