Vera Söderberg: Matsvinn - från gård till bord

Matkonsumtionen står idag för 20-25 % av de globala koldioxidutsläppen. Förra året uppskattades matsvinnet i världen till 1,3 miljarder ton (nästan 300 kg per person i Europa) vilket motsvarar en summa på 990 miljarder US$. Med de siffrorna i bakhuvudet kan man enkelt räkna ut att det finns stora vinster i att minska matsvinnet, dels för klimatet och dels för den enskilde konsumenten.

Orsaker till att matsvinn uppstår skiljer sig åt i olika delar av världen, i höginkomstländer uppkommer nästan 40 procent av förlusterna i konsumentledet medan det endast rör sig om ungefär fem procent i låginkomstländer. För att minska matsvinnet behöver man med andra ord angripa problemet på olika sätt beroende på förutsättningar, men framförallt arbeta på en bred front där man ser till alla led i hantering av livsmedel.

I låginkomstländer är dålig produktionsplanering och för tidig skörd ett vanligt problem, här behöver bland annat produktionen samordnas, produktionsanläggningar och infrastruktur byggas ut och lagringsmöjligheter förbättras. I västvärlden, där en betydligt större andel mat slängs i konsumentledet, styrs inte alltid produktionen av livsmedel efter efterfrågan och vi har vant oss vid att det alltid finns ett överflöd av matvaror att välja mellan i butikshyllorna. Detta överflöd leder naturligtvis till att inte alla varor säljs och konsumeras.

Anledningarna till att man som konsument slänger mat är flera, det kan bero på att bäst före datumet har gått ut, att man köpt för mycket mat, att förpackningen är för stor eller för att man inte tycket att produkten smakar bra. De flesta människor får dåligt samvete för att de slänger mat och dessutom är det kostsamt, så varför ändrar man som konsument inte sitt beteende? Förutom att dagens överflöd uppmanar till att köpa för mycket handlar det också om okunskap, vilka produkter kan man äta efter bäst före datum och hur kan man skapa kreativa maträtter av sina rester? Här har man på senare tid sett en rad initiativ, jag kan till exempel tipsa om Lantmännens Restdejting.

Mat som slängs i hemmen utgör som sagt en stor andel av svinnet men det går inte att blunda för att den största delen slängs i tidigare led, alla delar av kedjan har sitt ansvar och vi på Scan arbetar för att minska vår. Ett exempel är vår Marellinje som ger en effektivare styckning och minskar förluster i produktionen. Förpackningar som ger produkten en längre hållbarhet liksom konsumentanpassad storlek på förpackningen är andra arbetsområden där man ser tydliga effekter. Ytterligare ett exempel som vi och andra livsmedelsproducenter arbetar med är temperaturer i hela kylkedjan, då temperaturen är avgörande för produktens livslängd.

Matsvinn är ett komplext problem där det krävs insatser i alla led, både från oss producenter och från dig som konsument, tillsammans kan vi minska svinnet!