Hagainitiativets remissvar om EU:s 2040-mål

Hagainitiativet har svarat på remissmissiven kring EU-kommissionens förslag till ändring av EU:s klimatlag och EU:s klimatmål för 2040, KN2025/01524 – Remissvar från Hagainitiativet.

Läs vårt remissvar här:

Sammanfattning av synpunkter

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag på klimatmål till 2040 som innebär en nettoutsläppsminskning på 90 procent till 2040 jämfört med 1990 års nivåer. Detta är i linje med redan beslutande ambitioner för de rådande klimatmålen till 2030 och 2050. Detta går dock emot linjen som EU:s vetenskapliga kommitté för klimatförändringar kommit fram till, vilken är att en ambitionshöjning krävs för att vi ska kunna nå Parisavtalet. Kommittén har uppmanat EU att höja sina klimatambitioner från business-as-usual scenariot för att möta Parisavtalets mål. Nuvarande insatser bedöms otillräckliga för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Kommittén betonar behovet av snabbare utsläppsminskningar och kraftfullare klimatpolitik inom hela unionen.

Hagainitiativet har sedan tidigare ställt sig bakom att EU bör sätta ett mål till 2040 på minst 90 procent nettoutsläppsminskning jämfört med 1990 års nivåer. Ett ambitiöst mål erbjuder en långsiktig förutsägbarhet för företag, skapar ett innovationsvänligt företagsklimat och driver på investeringar i teknik med låg klimatpåverkan. Denna position vidhålls och uppmuntras även i detta remissvar. De huvudsakliga budskapen från Hagainitiativet är:

 

  1. Det är kritiskt att unionen får på plats ett beslut kring ett 2040-mål som innebär en ambitionshöjning innan COP30
  2. EU bör sätta ett nettoutsläppsminskningsmål på minst 90 procent till 2040 jämfört med 1990 års nivåer
  3. Flexibla mekanismer såsom att köpa utsläppskrediter från andra länder bör ingå i ett separat mål och inte blandas samman med nettoutsläppsminskningar som sker inom unionen

 

Ett ambitiöst och bindande klimatmål är inte bara viktigt för att begränsa klimatförändringarna och dess effekter, utan även för att det främjar innovation, stärker konkurrenskraft och skapar arbetstillfällen i Europa. Tydliga, förutsägbara och långsiktigt klimatpolitiska styrmedel ger svenska och europeiska företag möjligheten att stärka sin konkurrenskraft genom teknologisk innovation och samt att attrahera gröna investeringar. Detta skulle främja Europas position som global ledare inom clean tech och hållbarhetsarbete.