Annika Carlsson-Kanyama: Vi måste sätta klimatanpassning på agendan

Att kommunen har ett ansvar för att ta hänsyn till ett förändrat klimat när man tar fram planer och ger bygglov är numera accepterat även om undersökningar visar att långt ifrån alla kommuner har kommit särskilt långt med detta och att mycket stöd från centrala myndigheter fortfarande saknas. Vad som däremot sällan diskuteras är i vilken mån andra aktörer i samhället, som t ex företag som äger fastigheter eller som driver olika typer av verksamheter har ett ansvar för att planera inför ett förändrat klimat. Det skulle t.ex. kunna innebära att man på eget initiativ tar hand om dagvatten från tak och hårdgjord ytor lokalt istället för att släppa ut det orenat till en badvik, att man gör upp en plan för hur man ska ta hand om personal och kunder vid en värmebölja (tillgång till kallt vatten och svala utrymmen, andra arbetstider?) och att man långsiktigt ser över sitt havsnära fastighetsinnehav och funderar på vad konsekvenserna blir när havet stiger? Att man helt enkelt gör en plan för hur man skall hantera hot och möjligheter med klimatförändringen…

Att förhålla sig till osäkerheter blir viktigt för den som vill säkerställa sin verksamhet även i ett förändrat klimat för fortfarande vet om utsläppen kommer att fortsätta öka eller ej och det finns också möjlighet att klimatet kan ”flippa” vilket är svårt att förutsäga. Men att förändringen kommer märkas ordentligt tror allt fler eftersom den antagligen blir större än vad man tidigare trott och att 2 graders målet blir svårt att hålla. Speciellt stora verkar osäkerheterna vara om i vilken takt haven kommer att stiga-blir det en eller två meter högre till år 2100 och 2 eller 4 meter högre till år 2200? Detta är skattningar som man kan förhålla sig till på olika sätt-i London har man t.ex. valt att lägga strategier för alla utfall eftersom man bestämt sig för att London skall vara global finanshuvudstad oavsett. I alla fall lär det löna sig att vara proaktiv i sin planering annars kan man få en tråkig överraskning den dag försäkringsbolaget höjer premien eller inte alls vill försäkra verksamheten längre.

Det leder över tankarna till hur ett samhälle som är klimatanpassat kan se ut och på den frågan finns ju inte bara ett svar. Att flytta verksamheter kan nog bli ett alternativ i vissa fall då investerade värden är så små att det inte är värt att skydda verksamheterna från ras, skred eller översvämning. I andra fall finner man tekniska och organisatoriska lösningar som medger att verksamheten fortgår, ett exempel från Nederländerna är bönder som hyr ut sin mark och låter den svämmas över vid höga flöden. På marken står flytande växthus där produktionen kan fortgå året runt. Frågan är inte om vi kan anpassa oss utan snarare när vi kommer att börja göra det, vem som kommer att göra det och hur?

About us