Claes Norgren: Mer klimat för pengarna?

Klimatfrågan är onekligen en av samtidens stora frågor. Klimatfrågan är också global och för mängden utsläpp är det utan betydelse var utsläppen eller utsläppsminskningarna sker. Sveriges andel utgör en relativt liten del av den totala mängden utsläpp och det är därför avgörande vilka ansträngningar som görs även i andra delar av världen. Men omställningen mot en hållbar ekonomisk tillväxt tar tid och mycket tyder på att den inte går tillräckligt snabbt.

Vi har i Sverige en hög ambition på området. Riksdagen beskriver klimatförändringarna som en av vår tids stora utmaningar och regeringen uppger att det är den högst prioriterade miljöfrågan.

Riksrevisionen har därför sett det som angeläget och prioriterat att under flera år granska hur klimatpolitiken genomförs. I slutrapporten ”Klimat för pengarna”, som publicerades i december, redovisar vi våra slutsatser.

Vi ser en risk för att staten inte använder sina styrmedel så att utsläppen minskar i enlighet med klimatmålen och till rimliga kostnader.

Vi ser att klimatmålet till 2020 ser ut att nås men att kostnaderna riskerar att bli onödigt höga. På längre sikt finns en risk att Sverige inte når visionen om nära noll utsläpp till 2050.

Vi ser också att det saknas prioriteringar och samordning mellan klimatmålen och andra samhällsmål både på kort och lång sikt. Detta leder till en osäkerhet för företag och medborgare, till exempel när de ska fatta beslut om investeringar i ny teknik som kan minska utsläppen. Vi har idag alltför höga förhoppningar på stora tekniksprång som ännu inte har inträffat.

Riksdag, regering, myndigheter, företag och allmänhet – alla saknar samlade och avvägda beslutsunderlag om ungefärliga kostnader för olika åtgärder, vilka utsläppsminskningar de förväntas ge och vilka sidoeffekter som kan uppstå.

Vår övergripande slutsats är att förutsättningarna för en effektiv styrning måste förbättras. Därför är rekommendationen till regeringen att samordna klimatmålen med andra övergripande samhällsmål och göra tydliga, långsiktiga prioriteringar. Regeringen bör ta fram en ungefärlig bana för hur utsläppen ska minska även efter 2020. Regeringen bör även peka ut ett tydligt ansvar, ge mandat och styra resurserna för att åstadkomma en samlad och avvägd rapportering och analys.

Regeringen framhåller att Sverige ska visa ledarskap både genom det vi gör här hemma, i arbetet inom EU och internationellt. Här finns en stor utmaning framöver. Nu väntar vi med spänning på hur regeringen ska kommentera vår granskning i den skrivelse som kommer under våren.

Riksrevisionen har ett unikt mandat att granska och samla information om statens verksamhet. För de som är intresserade av det svenska arbetet inom klimatområdet är Riksrevisionens 12 granskningar ett viktigt underlag. Ta tillfället i akt och ta del av dessa!

Om ni vill läsa mer om Riksrevisionens rapport ”Klimat för pengarna?” hittar ni den här.

About us