Jakob König: Så kan konsumenternas sparpengar ge ett hållbarare näringsliv

De flesta konsumenter anstränger sig idag för att leva mer hållbart, man sopsorterar, köper ekologiskt och åker kollektivt. Samtidigt går deras spar- och pensionspengar ofta till företag som förstör klimatet, kränker mänskliga rättigheter eller agerar ansvarslöst i andra avseenden. Nyligen avslöjade vi på Fair Finance Guide att en av storbankerna lånat ut en halv miljard till Rysslands största kolbolag, pengar som i grunden tillhör bankens kunder.

Det här upprör konsumenterna. Enligt en svensk studie vill exempelvis 95 procent av svenskarna att deras pensionsfonder ska ta hänsyn till etik och hållbarhet. Kunderna vill kunna göra gröna sparval, problemet är att de har svårt att se vad pengarna går till och att göra informerade val.

Bristen på insyn och kundernas underläge har länge hämmat finansbranschens intresse för hållbarhetsfrågor. Istället har fokus varit kortsiktig avkastning. Det i sin tur hämmar övriga näringslivets hållbarhetsarbete eftersom finansbranschen i stor utsträckning styr över företagen, som ägare och finansiär. Min erfarenhet efter att ha jobbat med detta i över tio år är att företag sällan är benägna att göra större satsningar som påverkar lönsamheten negativt på kort sikt. Då knorrar många investerare, trots att det är en långsiktig investering och ligger i linje med vad många sparare vill.

Fair Finance Guide är ett nytt initiativ i Sverige som vill ge konsumenterna bättre möjlighet att påverka hur branschen använder deras pengar. Genom en internationell granskningsmetod betygsätter vi bankernas hållbarhetsriktlinjer och tar stickprov för att kontrollera om de följs i praktiken. Resultaten publiceras via en interaktiv webbsida där konsumenterna enkelt kan jämföra bankerna, säga vad de tycker och byta till en mer hållbar bank.

Sedan starten förra året har Fair Finance Guide fått stort genomslag. Förra året hade vi över 60 000 besök på webbplatsen och över 6 000 kunder skickade mejl till sina banker med krav på bättring. Det satte rejäl fart på bankerna som redan första året skärpte och förtydligade sina hållbarhetskrav med i genomsnitt 50 procent, började fasa ut investeringar i kol och mäta sitt klimatavtryck. Våra stickprov har avslöjat en hel del brister, men också vilka banker som är bättre och som därmed får uppmuntran från kunderna.

De svenska storbankerna ligger fortfarande efter flera andra länder. I Nederländerna är bankernas hållbarhetsbetyg dubbelt så höga och två av de tio största bankerna, Triodos och ASN, är helt fokuserade på hållbarhet. Dessa två har för övrigt visat att man kan vara en stor bank och samtidigt enbart satsa på det mest hållbara och vara helt transparenta. Man kan till och med klicka runt på en interaktiv karta och se vilka företag och projekt som banken finansierar. Det uppskattas av kunderna som får en konkret inblick och upplevelse av vad pengarna används till.

De svenska motsvarigheterna Ekobanken och JAK är ännu så länge små i jämförelse, men intresset växer i takt med att kundernas ökade medvetenhet om sparandets effekt på samhället och miljön. Med samma utveckling som i Nederländerna får storbankerna sätta fart om de vill behålla sina kunder.

Om Fair Finance Guide Fair Finance Guide granskar och betygsätter banker, försäkringsbolag och från 2017 även pensionsfonder med fokus på hur hållbart de investerar och lånar ut kundernas pengar. Initiativet startades 2009 av Oxfam i Nederländerna och finns numera i åtta länder: Sverige, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Japan, Brasilien, Belgien och Indonesien. Bakom står ett nätverk av 34 ideella organisationer och leds i Sverige av Sveriges Konsumenter i samarbete med Amnesty, Diakonia, Fair Action och Naturskyddsföreningen. Hela projektet finansieras med stöd från Sida. www.fairfinanceguide.se