Att köttet är en stor klimatbov är idag allmänt känt, ändå är det få förslag till klimatåtgärder som väcker så stor känslostorm som minskad köttkonsumtion. När Jordbruksverket nyligen släppte sin rapport Hållbar köttkonsumtion, som tar avstamp i att den svenska konsumtionen av kött måste minska, lät reaktionen inte vänta på sig. Desperata ryggmärgsreaktioner som ”vad ska vi leva på då – gräs kanske?” duggade tätt – ungefär samma typ av reaktion som ”Rör inte min SUV!” som ogenerat skanderades för ett antal år sedan då en diskussion om val av transportmedel fortfarande var kontroversiell. Idag känns det senare lyckligtvis passé och jag tror och hoppas att det är på väg att skapas en arena där även val av mat kan få diskuteras utan att den personliga integriteten upplevs bli kränkt.
För animaliska produkter har de facto en stor klimat- och miljöpåverkan. Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) står jordbrukssektorn för ungefär en sjundedel av världens växthusgasutsläpp och djurhållningen är här den enskilt största källan. I denna siffra finns ett stort mått av osäkerhet och IPCC:s kategorisering av sektorer innebär dessutom att det i princip enbart är metan och lustgas som ingår. Statistik över andra utsläpp som jordbruket orsakar – som utsläpp från energianvändning, transporter, produktion av mineralgödsel samt förändrad markanvändning (fr a avskogning för att bereda plats åt åkermark) – sorteras in under andra sektorer. I en värld där nästan en miljard människor går till sängs hungriga varje kväll är det dessutom varken moraliskt eller ur ett resurshushållningsperspektiv försvarbart att produktionen av kött ska kunna få ta så mycket som hälften av världens åkermark i anspråk.
I Sverige äter vi varje år i genomsnitt 85 kg kött per person. Ungefär hälften är importerat kött och ungefär en tredjedel är kött från idisslare, dvs nöt och lamm, de största klimatbovarna. 85 kg kött är alldeles för mycket, inte enbart ur ett klimatperspektiv utan även ur ett folkhälsoperspektiv. Det är dessutom mer än i många andra europeiska länder. Enbart de animaliska produkter som produceras i Sverige orsakar utsläpp av ungefär ett ton koldioxidekvivalenter per person och år. Och ett ton per person är ungefär det som många klimatforskare menar på sikt är vårt maximala utsläppsutrymme för att vi ska ha någon chans att undvika allvarliga klimatförändringar.
Minskad köttkonsumtion är med andra ord helt nödvändigt för att minska vår klimatbelastning. Och tänk om det vore så enkelt att vi helt skulle kunna förbjuda köttproduktionen, precis som vi har förbjudit en del annan miljöskadlig verksamhet. Men så enkelt är det ju förstås inte, och dessutom långt ifrån önskvärt. För samtidigt som produktionen av kött orsakar omfattande utsläpp av växthusgaser, är betande djur nödvändiga för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden och andra typer av ekosystemtjänster, som i sin tur är helt nödvändiga för att vi ska vara bättre rustade när klimatet förändras. Betande djur är också resurshushållande eftersom de omvandlar grovfoder (hö, ensilage, bete) till högvärdigt protein som människor behöver.
Så vad gör vi då? Ja, än så länge äter vi alldeles för mycket kött för att behöva fundera över en eventuell målkonflikt, dvs att behöva välja mellan att rädda klimatet och stärka den biologiska mångfalden. En enkel måttstock så länge: 1. minska din köttkonsumtion 2. när du äter kött, undvik kött från djur som fötts upp på sådant som människor kan äta direkt och välj istället ekologiskt kött från betande djur eller djur uppfödda på restprodukter.
