Bristen på kompetens är ett av de största hindren för klimatomställningen. Med jämna mellanrum tar vi del av näringslivets oro om kompetensbristen, och även om argumentationen oftare handlar om Sveriges konkurrenskraft och vikten av att satsa mer på digitaliseringen än risken att inte klara klimatmålen, kommer det ena inte att hända utan det andra. Klimatomställningen är nämligen helt beroende av teknisk och digital spetskompetens.

Nyligen debatterade IVA:s preses Marcus Wallenberg och vd Tuula Teeri i Göteborgsposten om vikten att Sverige kraftsamlar för att klara teknikskiften och ligga i framkant i digitaliseringen. Likaså kunde vi ta del av Teknikföretagens frustration i vd Klas Wåhlbergs inlägg om vikten av att satsa mer offensivt på utbildningsområdet – vi behöver fler unga som utbildar sig inom STEM.

Men det är inte bara här i Sverige som bristen på kompetens är stor. När vi lyssnar på situationen i de övriga nordiska länderna är problemen detsamma, men möjligheter att samverka för att bli starkare tillsammans är stora.

Stor potential i ökat nordiskt samarbete

Det finns en stor potential att accelerera den gröna omställningen i Norden och mycket är på gång. Inte minst i små innovativa bolag och i de stora företagen. De nordiska länderna har relativt små populationer med snabbt växande företag, men ’upscaling’ kräver ’upskilling’ och begränsningen är ofta just arbetskraft med den spetskompetens som krävs för att inte missa chansen att vara med och driva utvecklingen framåt.

Hagainitiativet genomför 2021–2024 projektet Klimatneutralt Norden tillsammans med företagsnätverken Skift (Norge) och CLC (Finland), finansierat av Nordiska Ministerrådet, vars målsättning är att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region. Projektet innehåller sex delområden med olika fokus, varav ett med ett specifikt fokus på kompetensförsörjning för klimatomställningen. Den huvudsakliga frågeställningen här är att lyfta hur ökat nordiskt samarbete kan gynna de nordiska länderna i klimatomställningen.

Samarbete före konkurrens

Den pågående elektrifieringen är ett tydligt exempel där kompetensbristen blir märkbar. Saknar vi elingenjörer så bromsas utvecklingen, men även annan kompetens behövs. De nordiska länderna besitter olika styrkor och svagheter och för att undvika att konkurrera om samma arbetskraft finns det stora möjligheter att på en nordisk nivå samarbeta för att säkerställa kompetensförsörjningen för klimatomställningen, dela goda exempel och utbyta kunskap.

Olika typer av satsningar på att locka arbetskraft är ett exempel på område för samarbete. Hur kan vi samverka för att attrahera välutbildad arbetskraft till Norden, i synnerhet ingenjörer och experter på förnybara energislag, kraftöverföring och andra aktuella områden där utvecklingstakten är hög, liksom dataprogrammerare och andra kompetenser inom digitalisering.

Fler kvinnor till teknikyrken

Elektrifieringen av samhället utgör en viktig del av klimatomställningen och detta är traditionellt mansdominerade branscher. De stora satsningar som nu görs i förnybara energislag och energilagring riskerar att förstärka ojämställdheten om inte riktade satsningar görs för att utbilda och omskola kvinnor.

Alla de nordiska länderna kämpar med frågan om hur vi kan locka fler kvinnor att utbilda sig till de ofta mansdominerande yrkena, och projekt pågår i samtliga länder för få fler kvinnor att välja dessa utbildningar och lyfta förebilder. Detta är ett område där vi borde kraftsamla tillsammans.

Det behövs fler sammanhang där goda exempel och bästa praxis på kompetenssatsningar för den gröna omställningen lyfts fram och diskuteras i en nordisk kontext. Det som fungerar i ett nordiskt land gör det sannolikt även i ett annat eftersom våra samhällen har stora likheter. Företag som här kan lyfta blicken och se till ett större sammanhang, byta kunskap och erfarenheter, liksom samverka med utbildningssektorn har en större chans att vara med och driva den gröna omställningen framåt.

Eva Krutmeijer och Malin Redmo, Hagainitiativet