Ulf Wikström: Förlorad energi behöver återvinnas

När biokraftvärmeverket i Värtan tuffar igång vintern 2016 tillförs nästan 2,5 TWh förnybar värme och el. Målet, hundra procent förnybar eller återvunnen energi är inte långt borta. Dit vill vi långt före 2030.

Vi satsar på energi ur solen. Saltsjöns vatten är inte alltid badvänligt men bär ändå på stora mängder energi som vi året runt förädlar och fördelar till stockholmarna. Vi producerar 0,9 TWh fjärrvärme varje år med sjövatten i Lilla Värtan som energikälla.  Under 2015 kommer vi att öka tillförseln av solenergi, men denna gång låter vi den gröna cellen arbeta. Biomassan som blir över vid skogsbruk – grenar och toppar – ska bli till fjärrvärme och grön el i en av Europas största satsningar på förnybar energi.

Effektivare användning av energin är nummer ett. Att återvinna energi som är på väg att förloras blir allt viktigare. Knappt 40 procent av fjärrvärmen i Stockholm baseras idag på energi ur restprodukter och avfall från samhälle och verksamheter. Det är cirka 3 TWh eller tre gånger uppvärmningsbehovet i en stad stor som Norrköping med över 130 000 invånare som klarar sitt värmebehov helt utan ny primär energi. Addera sedan 0,7 TWh som kommer från energiförluster som åker ut med avloppsvatten från alla hushåll och fastigheter, och 160 GWh som återvinns från fjärrkylakunder. Det är rätt och slätt värmeåtervinning i stor skala som vi bedriver, något som tyvärr inte får komma in i kundernas eller brukarnas miljökalkyler på grund av byggnormens fixering vid köpt energi.

Denna värmeåtervinning behöver utvecklas och vi har unika förutsättningar för detta i Stor-Stockholm. Vårt väl utbyggda fjärrvärmenät kommer att göra det möjligt att utveckla energisystemet och involvera fler aktörer för att omfördela lokala värmeöverskott till de som behöver energin. Att vara uppkopplad ger trygghet. Fjärrvärmenäten kommer att integreras, från Södertälje till Sigtuna, och Täby.

År 2007 fanns det lika många datahallar som oljefält – 70 000 stycken i världen. år 2013 fanns det lika många datahallar som bensinstationer i G7-länderna – 200 000 stycken. Det är en växande bransch som vi intresserar oss för.

År 2007 var elanvändningen för världens datahallar lika stor som Sveriges elförbrukning. Vid år 2013 hade elförbrukningen vuxit till att motsvara Storbritanniens förbrukning. Denna växande elförbrukning medför motsvarande värmeförluster. Stockholms datahallar producerar idag 500 GWh värme, vilket skulle kunna värma upp 57 000 bostäder. Det visar vilken potential som värmeåtervinning från datahallar och stora kyllager har. Med rätt förutsättningar, en energibeskattning som inte missgynnar oss jämfört med våra nordiska grannar, och med stöd i samhällsplaneringen, skulle vi kunna attrahera större aktörer till Stockholm. Vi tror att så mycket som 1 TWh förnybar fjärrvärme skulle kunna produceras ur dessa växande kylbehov.

Det är vad jag skulle kalla ”Grön IT” på riktigt. Att inte stanna vid att välja hållbar el utan att även se till att värmen som frigörs när den förbrukas omvandlas till samhällsnyttig fjärrvärme ger stora resursvinster och minskar klimatpåverkan.

About us