För att EU ETS ska fortsätta leverera och vara det verktyg som skapar förutsättningar för EU att nå 1,5- gradersmålet i Parisavtalet presenterar Hagainitiativet följande 15 förslag.
Den linjära reduktionsfaktorn (LRF) beskriver hur snabbt antalet utsläppsrätter ska minska. Idag är takten 1,74 procent. Från 2021 kommer den bli 2,2 procent. En LRF på 2,2 procent kommer inte bidra till att EU når uppsatta klimatmål, och behöver därför skärpas ytterligare. Om inte LRF:en redan nu skärps kommer det att kräva en ännu skarpare LRF i nästa handelsperiod, med start år 2026, för att uppnå 1,5-gradersmålet.
1. Hagainitiativets position är att LRF ska justeras till minst 4,5 procent per år. Justering bör genomföras under 2020 för att verkställas 2021.
Marknadsstabilitetsreserven fungerar främst som en stabiliserande mekanism för att upprätthålla ett rimligt pris på utsläppsrätter. Uppstår ett överskott av utsläppsrätter kan dessa placeras ut i reserven, för att sedan auktioneras ut igen om ett oönskat underskott uppstår. Fram till och med 2023 flyttas årligen 24 % av överskottet till reserven. Efter 2023 sänks faktorn till 12 %.
2. Hagainitiativets position är att se över möjligheterna att ytterligare öka intagstakten.
3. Hagainitiativets position är att som minst bevara intagstakten på 24 procent årligen. Detta blir än viktigare om den linjära reduktionsfaktorn hamnar under 4,5 procent
Utsläppsrätter kan annulleras då ett medlemsland genom kompletterande styrmedel, fasar ut fossil energi i verksamheter inom EU ETS. Det gör inte Sverige idag.
4. Hagainitiativets position är att alla medlemsländer bör annullera utsläpps rätter när landet fasar ut fossil energi. Överlappande och nationella styrmedlen behöver synkas med EU ETS och utsläppsrätter i omlopp.
För att fortsatt värna europeisk industri behövs hållbara regelverk som undviker koldioxidläckage och snedvriden konkurrens. Koldioxidintensiv verksamhet har sedan ETS start fått fri tilldelning via EU-kommissionen, syftet är att undvika företagsflykt till länder med mindre rigorös klimatlagstiftning. I dagsläget finns brister i den fria tilldelning och det finns ett behov av att se över alternativa regelverk som bättre speglar utsläppens verkliga kostnader. Ett alternativ till fri tilldelning kan vara gränsjusteringsåtgärder för koldioxidutsläpp (border carbon adjustments, BCA).
5. Hagainitiativets position är att den fria tilldelningen av utsläppsrätter ses över för att finna alternativ.
6. Hagainitiativets position är att ett möjligt alternativ till fri tilldelning av utsläppsrätter är gränsjusteringsåtgärder för koldioxidutsläpp.
Vägtransporter: Såvida inte EU ETS stärks upp av andra åtgärder kommer en inkludering ge väldigt liten effekt på transportsektorns utsläpp. Efter 2030 kan det behövas en ny avvägning.
7. Hagainitiativets position: Rekommenderas ej.
Luftfart: Flygoperatörer som flyger inom EES är idag inkluderat i ETS, men medan utsläppen minskar inom andra sektorer fortsätter flygets utsläpp att öka. Detta beror på att det finns en hög betalningsvilja inom luftfarten vilket gör att priset på utsläppsrätter inte skapar incitament för utsläppsminskningar. Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) klimatstyrmedel CORSIA är inte bindande och bygger på klimatkompensation istället för utsläppsminskningar.
Det behövs nya styrmedel för att skapa incitament för utsläppsminskningar inom luftfarten. Chicagokonventionen trädde i kraft 1947, den innebär att undertecknande stater inte får beskatta bränsle som redan befinner sig ombord på annat lands flygplan som flyger till eller från avtalsslutande stat eller genom dess luftrum. Detta sätter därmed stopp för beskattning av dagens flygbränsle.
8. Hagainitiativets position: Bör vara kvar inom EU ETS, men få en egen mekanism (exempelvis closed trading scheme).
9. Hagainitiativets position: EU bör verka för en förändring av Chicago- konventionen för att möjliggöra skatt på flygbränsle.
Sjöfart: Detta är en sektor som i dagsläget inte omfattas av annan klimat- lagstiftning. Internationell lagstiftning från IMO saknas också. En inkludering av sjöfarten kan därför vara intressant att utreda vidare.
10. Hagainitiativets position: Finns viss potential för inkludering i EU ETS.
Byggsektorn (inklusive värme och kyla): Decentraliserade system inom unionen ger alltför många verksamhetsutövare, varav de flesta skulle köpa överskottskrediter från de stationära anläggningar som omfattas av EU ETS idag.
11. Hagainitiativets position: Rekommenderas ej.
Markanvändning (LULUCF): Jordbruket är decentraliserad inom unionen och det försvårar vilken del av värdekedjan som bör ingå i utsläppshandeln. Skogen är en stor kolsänka och behövs för både bioekonomin och biologiska mångfald. Både upptag och utsläpp i respektive sektor påverkas dels av brukande, dels av naturliga processer som är svåra att mäta och verifiera.
12. Hagainitiativets position: rekommenderas ej.
Avfallsförbränningsanläggningar: omfattas i enbart Sverige och Danmark i EU ETS, vilket snedvrider förutsättningarna för handeln med avfall inom EU. Anledningen till denna skillnad är att medlemsstaterna gör olika tolkning av EU-direktivet.
13. Hagainitiativet position: Rekommenderar en EU-harmonisering, vilket innebär att antingen ska alla avfallsförbränningsanläggningar i EU omfattas av systemet, eller så ska ingen omfattas.
Alltfler företag arbetar för negativa utsläpp och därför är det aktuellt att diskutera huruvida en verksamhetsutövare ska kunna tillgodoräkna sig detta.
14. Hagainitiativet position: Vi menar att negativa utsläpp bör ha en egen mekanism, eventuellt en EU-harmoniserad omvänd auktionering som Vägen till en klimatpositiv framtid (SOU 2020:4) föreslår. Efter 2030 kan det finnas skäl till att även inkludera negativa utsläpp inom EU ETS.
EU ETS kan sammankopplas med andra utsläppshandelssystem förutsatt att systemen är kompatibla, obligatoriska och har absoluta utsläppstak.
15. Hagainitiativet position: Vi är positiva till en sammanlänkning förutsatt att motpartens handelssystem har obligatoriska, absoluta utsläppstak och är kompatibelt med EU ETS.
Hela den samlade positionspappret finns här.
