Läget är mycket allvarligare än vi vill ta in. Vi förmår mycket mer än vi tror. Båda påståendena är obekväma. Stör oss inte med obehagliga sanningar! Och hur ska vi orka förändra? Är det inte tungt nog som det är?
Om Johan Rockströms och Anders Wijkmans bok om den stora förnekelsen kommit för tre år sedan hade den fått ett enormt genomslag. Samtidigt hade den inte kunnat komma då, för vi visste mindre då och hade fortfarande förhoppningar som skulle komma att grusas senare.
I år presenterades den på bokmässan. Jag var med vid ett program, ett långt. Det var visserligen alldeles knökfullt, men det kändes som om boken inte når utanför de kretsar som redan är frälsta. ”Förliten eder icke på furstar” är ett gammalt bra kristet citat. I det här fallet är furstarna den allmänna opinionen och mediegenomslaget. Och sådant kommer och går. Ironiskt att det enorma genomslaget för klimat- och miljöfrågorna som åren 2006-2009 med någon slags naturnödvändighet verkar innebära desto större svårigheter att slå igenom efter några år.
Uthållighet och hållbarhet är nästan alltid honnörsord. Men miljödebatten har tappat. Blicken vänds mot nya områden. Men den kommer att vändas tillbaka. Den koldrivna välståndsökningen kan inte expandera mycket längre. Vi lånar av kommande generationer, inte bara resurser utan även livsmöjligheter. Den stora förnekelsen kommer att avslöjas. Men ju senare desto värre. Författarnas kombination av gedigen naturvetenskap, politisk erfarenhet, kunskap om maktförhållanden och förhandlingsresultat samt grundmurad medmänsklighet gör boken värdefull.
Utmaningarna gäller ärlighet inom naturvetenskapen och visioner inom politiken. De gäller också mänskliga rättigheter och demokrati – och privatmoral! Ingen människa har förtjänat sitt liv och ingen har förtjänat det mer än någon annan, oavsett land eller levnadsstandard. Hur ska vi kunna styra världen in på en hållbarare väg utan att kränka den svagare och stärka den starkare? Ingen demokrati fungerar utan ett omgivande, personligt tillägnat värderingssystem.
Flum är fult. Fakta fint. Glöm inte att många fakta är ofullständiga! Avgörande för enskildas, samhällens och planetens fortsatta utveckling är att fler faktorer kommer med, både långsiktiga kostnader och sådana som handlar om mer immateriell livskvalitet. Några avfärdar sådant som flum. De kommer att få fel.
Hittills har mänskligheten klarat att hantera de katastrofer den utsatts för. Människor har dött, kulturer har gått under men mänskligheten bestått. De nödvändiga ansträngningarna har kunnat göras. Människans har haft och har förmåga. Det ger mig hopp att tänka så. Men den utmaning vi nu har framför oss går utöver de hittillsvarande!