Tror du att en klimatomställning är positivt eller negativt för svensk välfärd?

• Klimatomställningen är positiv och nödvändig. Vi har visat att det går att kombinera en växande ekonomi med minskade utsläpp. De senaste siffrorna visar att samtidigt som Sveriges BNP har vuxit med närmare 60 procent sedan 1990 har våra utsläpp minskat med ungefär 20 procent. Det beror bland annat på att tillväxt är nödvändig för att kunna genomföra en klimatomställning. Det är viktigt för oss nu och har varit tidigare under förra mandatperioden. Om vi inte hade haft ordning och reda i ekonomin och vuxit så hade vi inte haft råd att rekordsatsa på förnybart.

Anser du att klimatomställningen är jobbskapande?

• Det skapas många nya jobb i utveckling av ny energi och teknik, energieffektivisering eller utveckling av nya tekniker till exempel. På så sätt är omställningen jobbskapande.

Gynnas Sveriges konkurrenskraft av klimatomställningen i ett europeiskt/globalt perspektiv?

• Ja, och särskilt om den görs smart. Nu när EU-valet närmar sig är det viktigt och se att vi måste hjälpas åt att lyfta, särskilt våra mest fossilberoende grannländer, ur deras beroende. Till exempel delar vi havet runt Östersjön och på samma sätt som vi delar luften globalt.

-Sverige är det land som har högst andel förnybart i EU idag, 50 procent, det är bra och det vill vi fortsätta med. Vi vill fortsätta producera förnybart och göra det ännu bättre, allra helst vill vi producera så att vi kan exportera grön energi. På så vis kan vi också hjälpa andra länder ur kol- och oljeberoende och det behöver vi eftersom att vi faktiskt delar miljö och klimat.

Ska Sverige gå före? – Vi går före. Vi har högst andel förnybart i EU, vi producerar mer förnybart än någonsin och använder styrmedel för att ställa om och premiera till exempel miljövänligare transporter och bilar vilket är den stora fossildelen i den svenska energimixen.

• I de EU-mål som vi diskuterar just nu är det viktigt att varje land ansvarar för sin energimix. Om det är bindande mål kan det riskera att styra åt fel håll. Hur vi går tillväga ska vara upp till oss. Det finns en risk med bindande EU-mål eftersom detta skulle riskera att trycka ut kärnkraften ur den svenska energimixen. Kärnkraften är inte problemfri, men den är i princip fri från koldioxidutsläpp. Jag tror på att använda kärnkraften, förnya tekniken i kärnkraften och samtidigt fortsätta producera vind och utveckla ny teknik. Teknik för vågkraft har till exempel utvecklats av svenska ingenjörer och har exportpotential. Det är snarare den vägen jag vill att Sverige ska fortsätta att gå före och då kan vi göra det globalt.

Kan klimatomställningen vara en hävstång för ett mer innovationer i näringslivet?

• Ja, det är det och jag har två exempel på det. Carl Bildt klättrade upp i ett vindkraftverk i Ukraina där det är svensk teknik som är med och utvecklat tekniken. I en svensk entreprenörstävling i Västsverige med Chalmersstudenter röstades ett företag som heter Minesto fram, ett företag som utvecklar teknik för att utvinna energi i tidvattenströmningar. Det har potential att skapa jobb och rena energi både här och i andra länder.

Vad kan staten göra för att underlätta denna typ av innovation i näringslivet? – EU-kommissionen brukar räkna oss som den mest innovationskraftiga ekonomin. Varför det? Vi satsar på forskarutbildning där det till exempel är viktigt att svenska ingenjörer kan tänka nytt. Staten gynnar riskkapital till utveckling av miljöteknik genom en ny grön investeringsfond. Det är ett initiativ som alliansregeringen har tagit för att hjälpa företag i uppstartsfarten där det behövs.

– Det behövs ett konkurrenskraftigt forskningssystem, riskkapital i tidiga skeden där staten kan komplettera det som marknaden inte gör och sen behöver svenska företag som till exempel Minesto marknadstillgång. Frihandel är nödvändig då den möjliggör att vi kan exportera svensk teknik för grönare energi som gör både ekonomisk- och miljömässig nytta.

Bör statens bolag gå före i klimatomställningen?

• Vi har till exempel gett Vattenfall ett tydligare nordiskt uppdrag och de har i uppdrag från ägaren att bidra till omställningen, vilket är viktigt. Sedan är det bolagen som måste genomföra det inom ramen för riktlinjerna som ägaren ger. Staten ska inte detaljstyra bolagen men det är viktigt att de producerar så klimatsmart som möjligt.

Tycker du att börsföretagen, såsom i Storbritannien, obligatoriskt bör redovisa sin klimatpåverkan? – Många bolag tar egna initiativ i frågan och vi vill att företagen tar klimatansvar. Ju fler bolag som gör det desto bättre. På EU-nivå har den svenska regeringen varit positiv till vissa sådana riktlinjer och har bland annat stöttat förslag om obligatorisk hålbarhetsredovisning för företag med mer än 500 anställda. Du kommer inte undan som modern företagsledare om du inte kan förklara hur du agerar klimatsmart gentemot dina ägare.

I Riksrevisionens senaste undersökning ”Mer klimat för pengarna?” skriver de att ”vi ser en risk att staten inte använder sina styrmedel så att utsläppen minskar i enlighet med klimatmålen och till rimliga kostnader”. Hur utformas klimatpolitiska styrmedel mer kostnadseffektivt?

• Vad gäller styrmedel låter det lättare än det är att lagstifta om att allt ska vara bra. Om vi bara kunde lagstifta om att styra mot ett bättre klimat på alla fronter så skulle vi göra det. För att vinna både andra EU-länder och övriga världen för vår sak måste vi visa att vi kan kombinera minskade utsläpp med konkurrenskraft, jobb och välfärd. Därför är vi alltid beredda att ser över hur styrmedlen är uppställda om det inte ger önskad effekt. Vi strävar efter maximal klimateffekt per investerad skattekrona.
• Efter att denna rapport kom från Riksrevisionen har regeringen gett SMHI, Naturvårdsverket och Energimyndigheten uppdraget att se över hur styrmedlen fungerar för klimatets räkning. Om de kommer fram till att här skulle det behövas en annan typ av styrmedel för att nå önskad effekt, är vi beredda att lyssna på det.

-Vi tycker att EU:s klimatmål bör riktas in på det problem vi vill lösa, nämligen att minska utsläppen av koldioxid, i stället för att sätta mål som gör det onödigt dyrt och krångligt att minska utsläppen.