Annelie Lundell, kvalitets- och hållbarhetschef på HKScan Sweden | 23 May, 2017
HKScan Swedens klimatmål är att minska påverkan av utsläpp med hela 95 procent till 2030 jämfört med när företaget startade 2003. I målet ingår utsläpp från HKScans produktionsanläggningar, personalens tjänsteresor och djurtransporter. Primärproduktionen ingår i målet i det perspektivet att HKScan ska ta fram underlag och formulera strategier för hur och vad företaget kan göra.
Den svenska nötköttsproduktionen sysselsätter över 10.000 personer varav hälften arbetar i förädlingsindustrin och resten på någon av våra många gårdar.
Sverige har goda förutsättningar för djurhållning. På bördig åkermark där vi kan odla grödor för livsmedelsproduktion är det ur hållbarhetssynpunkt inte optimalt att producera stora mängder foder till djur. Om vi i stället kan öka utnyttjandet av betesmarker, som inte är lämpliga att odla andra grödor på, kan vi minska resursutnyttjandet på den bördiga åkermarken. Det finns gott om sådan mark i Sverige. Det svenska nötköttet har 25 procent lägre klimatpåverkan än snittet i EU, vilket beror på våra friska djur, men också på det sätt de svenska korna föds upp.
När vi arbetar med miljöfrågor handlar det mesta om att vara resurseffektiv, använda mindre vatten, energi och insatsmaterial. Vi använder bioånga, fasar ut fossilt bränsle och nyttjar fjärrvärme samt hittar nya tekniker för att ersätta naturgas. Dessa åtgärder är direkt lönsamma för oss som företag. Samma effektivitetsarbete och besparingspotential ser vi hos våra primärproducenter. Många arbetar med energieffektivisering i stallar genom effektiva lantbruksmaskiner, biogas och cirkulär uppvärmning. Några exempel är avkylning från mjölk som värmer upp hus och värme från gödsel som samlas upp och där energin återanvänds för uppvärmning av stallar.
Vallproduktion som består i huvudsak gräs och klöver binder kol till marken när det växer och är en viktig del i växtföljden och ett bra exempel på klimatvård i primärproduktionen. Vall hjälper också till att minska behovet av kemikalier. God planering av växtföljden, genom att variera olika grödor på åkrarna år för år, ger bättre skördar. Genom att återföra näring till jorden via djurens gödsel bevaras bördigheten i marken. Ett viktigt näringsämne att återföra till jorden är fosfor, som är nödvändigt för att grödor ska kunna växa på den svenska åkrarna.
När djuren får näringsriktigt foder blir de också friskare. Friska djur utan antibiotika har bättre foderomvandling, de släpper ut mindre metan när de smälter maten och växer bättre. Faktorer som tillsammans ger mer klimatsmarta djur. Att minska sojaanvändningen i fodret genom att odla eget proteinfoder, åkerbönor, gynnar miljön både i Sverige och i Sydamerika och eliminerar onödiga transporter.
Framför oss på HKScan ligger nu ett stort arbete i att samla ihop alla goda exempel och sprida mellan alla våra leverantörer, stort som smått så att alla bidrar. Det kommer inte att lösa hela klimatfrågan men kommer att tillsammans med forskning och nya innovationer att bidra till vårt nya mål.
