Jag blir rätt glad när jag går och handlar och fikar nuförtiden för det känns som att något som egentligen borde hänt för länge sen nu äntligen håller på att hända. Det finns t.ex. ett otvetydigt tecken hos Pressbyrån där havremjölk/dryck står jämte komjölk vid kaffeautomaten och hos Lidl där det numera finns ett litet utbud av färska vegetariska biffar och färs även om utbudet av kött fortfarande är väldigt mycket större. Samtidigt har den svenska köttkonsumtionen planat ut och till och med minskat lite.
Jag minns när en del människor blev aggressiva när jag presenterade forskning som visade att rött kött kan var 30 gånger mer klimatbelastande än bönor och att vi därför nog borde äta mindre mängder av det, liksom att män äter mer kött än kvinnor. Därefter kom forskning som visade att ost kan vara lika klimatbelastande som kött eftersom det görs av stora mängder mjölk som är förenat med både metan-, dikväve- och koldioxidutsläpp. I takt med att resultaten från livscykelbaserade analyser av mat blev fler kunde vi forskare också säga mer om klimatbelastningen av måltider och dieter. Resultaten var entydiga; det största bidraget till att minska klimatpåverkan från kosten och även en hel del annan miljöpåverkan, är genom att minska mängden animalieprodukter och då framförallt rött kött och mejeriprodukter.
Från början var det svårt att nå ut med dessa forskningsresultat, även under 2000-talet, eftersom det var så mycket fokus på närodlat och ekologiskt. Det är två åtgärder som har många fördelar men inte alls lika stor potential för att minska utsläppen av växthusgaser som att äta mindre rött kött och andra animalieprodukter. Men forskningen gick vidare och började undersöka styrmedel som köttskatt och dess effekter samt var duktiga på att kommunicera resultaten. Det har lett till en delvis polariserad debatt i Sverige där vissa idag uppfattar styrmedel för att minska animaliekonsumtionen som ett hot mot svenskt lantbruk och därför inte vill ta i frågan.
Så där står vi idag; en samhällstrend som pekar mot mer miljövänliga och hälsosamma matkonsumtionsmönster och politiker som säkert är väl medvetna om detta, men som inte vågar agera för att understödja den med styrmedel som köttskatt eller information för att inte stöta sig med mäktiga intressen.
Däremot står utvecklingen inte stilla och det finns redan idéer om hur vi skulle kunna bevara den djurhållning som bidrar till hagmarkernas biologiska mångfald, vilket en del av den svenska djurhållningen gör, samtidigt som vi ställer om kosten. Initiativ som tas misslyckas ibland eftersom lagstiftningen inte hänger med i det nya utbudet (t.ex. försäljningen av insekter och insektsprodukter som inte är tillåten i Sverige). Jag skulle vilja samla alla som ställer sig bakom tanken på en omställning mot ett låg-köttsamhälle i närtid, runt 2030. Både forskare, företag, aktivister och privatpersoner kan tillsammans göra upp en plan för hur det skall gå till och hur vi skall ta oss över eller undvika de hinder som finns på vägen.
Vill du veta mer om den omställning jag skrivit om här så läs gärna en färsk publikation från det Vetenskapliga Rådet för Hållbar Utveckling.
