Jag kanske inte skulle uttrycka mig lika onyanserat, men är benägen att hålla med. De finns en hel del låsningar hos de som jobbar med energi. Varje energiform har sina fördelar och nackdelar, sina risker och möjligheter. Vi måste kunna se nyktert på dessa.
Kärnkraft ligger inte inom Alders investeringsmandat. Och vi har hittills hållit oss borta från både vind och sol-branscherna. Vi har sett dem som väldigt riskfyllda. Starkt påverkade av subsidier och handelspolitik och (i leverantörsledet) drabbade av stor överkapacitet.
Men sakta håller vår inställning på att ändra sig. Vi börjar se klara tecken på att både vind- och sol håller på bli mer mogna branscher och att bidragsberoendet börjar minska. På senare tid har vi därför tittat på en del investeringsmöjligheter som har sett riktigt spännande ut.
1. Vind- och sol har kommit ner på erfarenhetskurvan Erfarenhetskurvan, eller ”experience curve” är ett välkänt fenomen i många branscher. I korthet innebär den att kostnaden minskar med en viss faktor med varje dubbling av ackumulerad volym. Mest känt är detta för mikroprocessorer där Moore’s lag säger att en dubbling av volymen halverar priset. Enligt Bloomberg har priserna på solceller fallit 20 procent med varje dubbling av installerad effekt och att priserna bara på fem år minskat med 80 procent! För vind har utvecklingen inte varit lika dramatisk, där faller priserna 14 procent per dubblad volym och 29 procent de senaste 5 åren. Men kärnan i resonemanget är att vi kan vara väldigt säkra på att priserna per installerad megawatt bara kan gå åt ett håll – neråt. Och vi kan räkna på hur mycket de kommer att sjunka. Det är mycket goda nyheter för förnybar energi.
2) Skiffergas brottas med stora problem Genombrottet för skiffergas har inte uppmärksammats så mycket i Sverige, men internationellt ses det som ett jätteskift med enorma industri- och geopolitiska implikationer. För förnybar energi har det inneburit att man fått en mycket svår konkurrent: billig gas. Min syn är att skiffergasens betydelse är kraftigt överskattad. Dels krävs mycket vatten för att utvinna gasen och många av de stora fyndigheterna finns i områden där det råder vattenbrist. Dels är gasen mycket dyr att flytta, det måste ofta göras genom att konvertera den till flytande form, så kallad LNG (Liquid Natural Gas).
Men den största svårigheten rör själv kärnan i skiffergasens affärsmodell. De exploaterade källorna till skiffergas ger väldigt mycket gas de första två åren, för att sedan avta kraftigt. Detta kan jämföras med konventionella olje-och gas fyndigheter som avtar mycket långsammare. Detta skapar två problem. Det första att mycket gas flödar ut de första åren innan nödvändig infrastruktur byggts för att hantera gasen, det är därför en stor del av skiffergasen idag bara bränns bort – ett fenomen som syns tydligt på satellitbilder. Det andra problemet är att just att källan varar så kort. Skiffergasföretagen måste hela tiden spränga till sig nya källor, vilket innebär att de hela tiden måste gå tillbaka till investerarna för att få nya pengar. De blir därmed väldigt känsliga för tillfälliga svängningar i gaspriser.
3) Utveckling av batteriteknik och elbilar
Det stora problemet med förnybara energikällor är att de är intermittenta, dvs de ger bara energi när det finns sol och vind. Och det är inte nödvändigtvis då som behovet av el är som störst. Samtidigt har vi saknat ett storskaligt sätt att lagra energi. Den enda metoden är att pumpa upp vatten i magsin för att sedan driva turbiner. Inte särskilt effektivt. Detta håller på att ändras tack vare ny batteriteknik och elbilar. Även batterierna har en erfarenhetskurva och även där sjunker priserna snabbt. Enligt Bloomberg med 37 procent på bara två år! Det gör att elbilar som tidigare bara vara en kuriositet nu kommer på bred front. Tesla var den mest sålda bilen i Norge och Kalifornien under september i år.
Låt oss nu ta fasta på att förnybar energi är en bra affär – inte religion.
