Många strömningar i samhället pekar nu åt rätt håll. Nyligen presenterades Romklubbens rapport ”Radikalt lägre CO2-utsläpp och 100 000 nya jobb i Sverige”. Rapporten redovisar vilka samhällsvinster som kan uppnås genom en omställning från dagens ”köp, slit och släng”- modell till att ta faktiskt ta tillvara och återanvända samhällets olika resurser. I rapporten framgår det att endast ett fåtal procentenheter av den ursprungliga produktens värde finns kvar efter användning.

Att vi lever och arbetar i ett ändligt globalt ekosystem, med ändliga resurser och möjligheter är inga nyheter, vad det handlar om är att dra sitt strå till stacken. För oss på Stena Recycling AB är avfall en resurs. Vi förädlar industrins material som sedan blir kvalitetsråvaror. Vi skapar hållbara lönsamma lösningar, det är vårt sätt att bidra.

Alltför mycket förbränns idag som skulle kunna återvinnas. För att vi ska bli ännu bättre på att återvinna behöver vi ett förbud mot att förbränna avfall, som inte först har sorterats för materialåtervinning. Företag som levererar avfallsbränslen ska kunna dokumentera att det har sorterats innan det förbränns. Stena Recycling välkomnar därför EU:s arbete med att ta fram ett lagstiftningspaket för detta. Tänk om det t ex skulle bli möjligt att ta tillvara på alla resurser som ligger i våra deponier! Det finns tonvis med metaller som vi med en annorlunda beskattning skulle kunna utnyttja.

Stena Recycling driver inte bara att sorteringen ska vara optimal innan återvinning, vi utvecklar också tekniker som gör att vi kan få ut ännu mer i de komplexa fraktioner som idag går till deponi, eller avfallsförbränning. I vår nya anläggning i Halmstad – Stena Nordic Recycling Center – kommer vi att kunna återvinna mer resurser ur dessa fraktioner. Dessutom kommer vi att kunna möta EUs allt högre krav på återvinning.

Eftersom det med dagens sätt att leva tar jorden 1,5 år att återbilda de resurser vi förbrukar under  ett år behöver vi sluta cirkeln nu.

De flesta studier hittills på cirkulär ekonomi har fokuserat främst på affärsnyttan för ökad resurseffektivitet. Romklubbens rapport fokuserar snarare på de sociala förmåner som en omvandling från en linjär till en kretsloppsekonomi skulle medföra. Vilka effekter kommer Romklubbens rapport att få på vårt sätt att leva?