Fredrik Hannerz om näringslivet och biologisk mångfald

Hagainitiativet har intervjuat Fredrik Hannerz, chef naturmiljöenheten, på klimat- och näringslivsdepartementet om hur näringslivet påverkas av biologisk mångfald. 

Vad gjorde dig mest hoppfull under COP15 i Montreal?

– Det var den breda uppslutningen från alla länder bakom agendan som sätts av det nya ramverket. I klimatförhandlingarna är det ofta stora och svåra motsättningar, men här gick det att enas, trots att det krävdes stora utfästelser. Det beror nog mycket på den solida vetenskapliga basen som bygges upp innan förhandlingarna startade.

Varför är näringslivets deltagande i arbetet med biologisk mångfald enligt dig?

– Det är helt avgörande med ett engagemang i näringslivet för att lyckas med detta. Inte minst så finns en avgörande möjlighet i omställningen av de areella näringarna med jordbruk, skogsbruk och fiske som behövs för att nå målen med biologisk mångfald. För att det ska ske så behövs efterfrågan på hållbara produkter från övrigt näringsliv och från konsumenter. Utfästelserna från COP15 innebär att 200 miljarder dollar per år behöver spenderas på satsningar inom biologisk mångfald, och det kommer aldrig uppnås om inte större del av näringslivets flöden blir så gröna att de kan räknas in.

Vad tror du kommer blir topp tre på agendan för biologisk mångfald under 2023?

– Restaureringsfrågorna växer och under 2023 så kan vi få en direktgällande förordning på plats inom EU. Senast 2030 så ska EU vara naturpositiva och då behöver sargade ekosystem restaureras. Sedan har vi biologiska mångfalden under ytan som vi förstår allt bättre och som bara behöver vara långt upp på dagordningen. Biologisk mångfald och klimat hänger helt ihop och viktiga lösningar hittar vi just i skärningspunkten. Det kan handla om etablering av våtmarker, kolets kretslopp i haven och i skogen.  Det blir nummer tre.

Utfästelserna från COP15 innebär att 200 miljarder dollar per år behöver spenderas på satsningar inom biologisk mångfald, och det kommer aldrig uppnås om inte större del av näringslivets flöden blir så gröna att de kan räknas in.

Fredrik Hannerz
Chef Naturmiljöenheten, Klimat- och näringslivsdepartementet