Vilka är de viktigaste resultaten i utredningen?
– Vi har presenterat en strategi för negativa utsläpp till 2045 och det viktigaste är att se till helheten. Alla delar i förslaget behövs för att få ihop de utsläppsminskningar som krävs för att klara Sveriges klimatmål. Genom att implementera förslagen från de tre områdena kommer vi att lyckas. De tre områdena som utredningen undersökt är bio-CCS, användning av mark och skog samt internationella åtgärder. Inom varje område ryms flera styrmedel. Det är fortfarande långt till 2045 och det finns en del osäkerheter, därför är det viktigt att vi har ett robust system med flera komponenter som klarar helheten.
Olika kompletterande åtgärder befinner sig i olika teknisk mognad, samtidigt som de innebär juridiska och ekonomiska risker. Samtidigt beskriver utredningen att de måste sjösättas under 2020-talet för att ha effekt 2045 – vad behövs för att företagen ska våga investera i kompletterande åtgärder?
– Vi föreslår därför att staten genom Energimyndigheten handlar upp geologiskt lagrad biogen koldioxid i ett upphandlingsförfarande som kallas omvänd auktionering. Staten skulle då garantera efterfrågan på negativa utsläpp genom bio-CCS och en intäkt för anläggningsägarna. Vår bedömning är att Energimyndigheten år 2030 skulle kunna upphandla upp emot 2 miljoner ton lagrad biogen koldioxid från 3-5 bio-CCS-anläggningar.
– Bio-CCS är nytt och därför behövs brett stöd. Vi föreslår därför ett nationellt centrum på Energimyndigheten som ska jobba nära branschen, med kompetens och teknik. Dessutom borde flera svenska bio-CCS-projekt som initieras de närmaste åren ha goda chanser att ta del av EU-stöd, exempelvis från EU:s innovationsfond.
Vilka styrmedel är de mest effektiva för att nå negativa utsläpp?
– Det är som sagt viktigt att se till helheten av våra förslag, men jag tycker att det är viktigt att vi får till ekonomiska incitament för bio-CCS, där finns potential.
– I Landsbygdsprogrammet 2014-2020 finns redan idag ett investeringsstöd för energiskog, men för att fler ska nyttja detta behövs mjuka styrmedel som kunskapsinsatser, rådgivning och kompetensutveckling. I nästa period finns stora möjligheter för svenska staten att föreslå åtgärder som utredningen föreslår.
EU lagstiftar mycket på klimatområdet, men saknar lagstiftning kring kompletterande åtgärder (med undantag från LULUFC-sektorn). Behövs harmoniserad EU-lagstiftning på området först, eller ska Sverige gå före med nationell lagstiftning?
– Man behöver arbeta parallellt med nationell lagstiftning och EU-lag. Vi har inte tid att vänta på EU, men det är såklart mer slagkraftigt med en harmonisering.
Länk till utredningen här
