En av aktiviteterna som Hagainitiativet gör är att ordna seminariet Klimatstrategidagen. I år var temat medias roll i klimatfrågan. Ett brett startfält med allt från förra miljöministern Lena Ek till Greenpeace chef Annika Jacobson ställde upp. Perspektiven skiftade från ansvarsfrågor till krisen i media och hur man bör göra för att få fram sitt budskap.

I den första panelen berättade Love Benigh, politisk reporter på SVT, att media har bra koll på vad mottagarna, läsarna, tycker är viktigt. En viktig källa till den kunskapen är SOM-undersöknigen som görs av Göteborgs Universitet. Om en fråga hamnar lågt i ranking så ger det en signal till media och politik att det inte är läge att lyfta den frågan och till valet 2014 var klimatfrågan inte i topp.

Lena Ek pratade om medias behov av en konflikt. När FN:s klimatpanel presenterar sin rapport där 12 000 forskare är överens om innehållet så är media beroende av att hitta en som säger emot. För att lyfta miljöfrågan i ett längre perspektiv ansåg hon att vi behöver visa hur miljöförändringar faktiskt påverkar alla. Hon tog också upp att det finns många andra hot och ett exempel är bristen på sällsynta jordartsmetaller. 98 % av tillgångarna finns i Kina och priserna ökar snabbt. Solceller, elbilar, vindkraft och mycket annan grön teknik är helt beroende av dessa grundämnen. Johan Kuylenstierna som är VD på Stockholm Environment Institute höll med och la till att resursanvändning i framtiden på det hela taget är en väldigt stor fråga.

Flera talare pratade om att media är i djup kris och som en följd av det blir mer och mer kortsiktigt beroende av ”klick” på nätet och snabba säljande artiklar. Expressen sa här om dagen upp alla fotografer och under 2013 uppskattas det att 1000 journalister förlorade sina jobb. Det är ett problem när tidningarna minskar, sociala medier som i viss mån ersätter fångar mest ”de redan frälsta” medan papperstidningar och tidningars websidor har en större möjlighet att sprida budskap till en bredare bas. Klimatfrågan är dessutom en svår fråga eftersom den är för långsam för att passa media. Johan Kuylenstierna pratade också om att debatten har polariserats och alla som tvekar har blivit stämplade som skeptiker. Forskningen måste ta tag i de svårförklarade delarna av forskningen som att temperaturen globalt stått relativt still som på en platå under 15 år.

En del av konferensen handlade om opinionsbildning, konsten att få ut sitt budskap i media och få det att stanna kvar där. Medierådgivaren Paul Ronge sa att för att nå ut långsiktigt och utan bakslag så gäller det att inte skryta och inte ta in konsulter som skriver fina ord utan att istället göra saker först och kommunicera sen. Mattias Goldmann från tankesmedjan Fores, tidigare Gröna bilister, lyfte vikten av goda exempel och att undvika att skuldbelägga. Han exemplifierade med att den som vill välja rätt bil först köpte etanol, sen var det fel och gasbil var det rätta. Men då kom elbilar och när man har en sådan så kommer medlemskap i bilpool att vara alternativet som gäller eller är det kanske distansarbete man ska syssla med? Det ska vara lätt att göra rätt och inte svårt som det kan vara idag. Bo G Andersson från Westander, tidigare chefredaktör för DN debatt, sa att för att nå ut med framgång så måste man anpassa sig till medielogiken och acceptera de spelregler som finns för att media ska välja att rapportera. Det ska finnas ett nyhetsvärde, en konflikt och gärna en närhet i det som händer.

Peter Bodor från Coca Cola Enterprises Sverige och Anders Thorén från Löfbergs pratade om att miljöarbete måste kopplas ihop med lönsamhet. Peter sa att de ibland anklagas för att de gör miljösatsningar för pengar vilket är helt sant, miljöarbete ska kunna vara lönsamt. De sa också att transparens grundsten för att bygga varumärke men all grunddata läses av få personer. Som företag har man ett ansvar är att göra klimatarbetet intressant och lättillgängligt.