Vissa budskap träffar rätt i magen. En gatukonstnär i Stockholm har spridit budskap under våren som beskriver samtiden. Ett av dem reflekterade en möjlig tolkning av hur läget är i miljösverige.

Misstolka inte. Mycket går åt rätt håll. Men i transportvärlden så är det både kliv framåt och bakåt. Om vi ska klara klimatutmaningen så måste vi ta stora kliv framåt i den bransch som har haft svårast att bli förnybar och som står för de största klimatutsläppen i Sverige.

Bilförsäljningen slår rekord. Man kan argumentera för att nya bilar är snålare. Men enligt Naturvårdsverket nyligen så har minskningen av utsläpp från transporter stannat av. Den ökande trafiken äter upp effektiviseringarna. Jag hoppas på den stora ökningen av cykling och elcykelns genomslag som jag tror blir totalt i år.

Det som är mest glädjande på transportsidan är moderna förnybara bränslen som HVO från till exempel Preem. Här görs stora minskningar i klimatpåverkan men om man ser klimat i ett globalt perspektiv så förstår man att det inte är en skalbar lösning. Få länder är så glesbefolkade och har så stora resurser som Sverige. Det förnybara bränsle vi kan få fram bör användas med förstånd och inte vara en ursäkt för buisness as usual.

Vi kommer att behöva transportera oss själva och gods klokare i framtiden. Energisnålt och förnybart är nyckelord, i den ordningen. Här kommer en efterlysning efter modet att faktiskt styra mot det för just nu är det inte tydligt. I till exempel miljömålsberedningen så är tågtransporter en del av lösningen med låg energiförbrukning och förnybar energi i tråden. Även på EU-nivå finns det mål för överflyttning av gods från väg till båt och järnväg. Men med andra handen så sköts inte rälsen och banavgifterna höjs just nu på ett sätt som minskar konkurrenskraften för tågtransporter. Branschen behöver en styrning som gör det möjligt att förändra och den styrningen heter miljökompensation för järnväg. Det är en lösning som är godkänd av EU och införd i 6 länder. Blir vi nr 7?