Klimatsmarta företag inkluderar juristerna i omställningen

Att titta närmare på de tvister som världens energibolag hanterar just nu ger en värdefull inblick i energiomställningens utmaningar, men också viktiga ledtrådar till hur en effektiv klimatomställning kan stärkas framåt.

Kommersiella tvister har alltid speglat trender på marknaden. Hög- eller lågkonjunktur, geopolitiska kriser, pandemi, eller den globala energiomställningen – detta är bara några exempel på händelser som förr eller senare blir synliga i näringslivets tvister. Resultaten från en nyligen publicerad studie från Queen Mary University of London på temat Future of International Energy Arbitration bekräftar bilden. Genom att undersöka energibolagens erfarenhet av tvister illustrerar studien inte bara hur energiomställningen påverkar globala energiföretag, men bjuder också på insikter som kan bistå klimatsmarta företag framåt.

I studien har drygt 900 jurister verksamma inom energibranschen globalt svarat på frågor om hur de ser på drivkrafterna bakom tvister i branschen, förekomsten av tvister kring grön energi och hur riskerna för tvist förväntas påverkas av klimatfrågan de närmaste 5–10 åren.

Studiens resultat tyder på en diskrepans mellan å ena sidan bolagsjuristerna, och å andra sidan deras externa ombud, i frågan om klimatomställningens påverkan på verksamheten i form av nya tvister. Bolagsjuristerna förväntar sig ”signifikant påverkan”, medan majoriteten av de tillfrågade juristerna förväntar sig ”minimal påverkan.”

Siffrorna antyder att bolag för att säkerställa ett effektivt omställningsarbete inte nödvändigtvis kan ta för givet att de externa juridiska rådgivarna har samma syn som bolaget på klimatfrågans konsekvenser. Klimatsmarta företag bör därför se till att bolagsjuristerna till exempel vid upphandlingar av externa juridiska tjänster är tydliga med att inkludera klimatperspektivet i sina instruktioner.

För att åstadkomma effektiva instruktioner med klimatfokus kan bolagens juristfunktion i sin tur behöva ett tätt samarbete med hållbarhetsfunktionen på bolaget; ett samarbete som idag är ganska sällsynt.

Energiomställningen vilar i hög grad på skalning av ny teknologi, och det måste gå fort. Internationella Energirådet IEA har bland annat konstaterat att ett netto-noll-scenario 2050 förutsätter en kraftigt ökad implementering av ny teknik, och noterar att majoriteten av den teknik som förväntas bidra till att minska utsläppen i dag fortfarande befinner sig i utvecklings- eller prototypfasen.

Av erfarenhet vet vi att snabb implementering av ny teknik i stor skala ökar risken för tvist. Därför är det inte helt oväntat att studien från London visar att just ny teknik har varit orsaken bakom många av tvisterna de senaste fem åren, och att infrastrukturprojekt med bäring på energi förväntas bli en av de främsta anledningarna till tvist inom de närmaste åren.

Nya regelverk inom energiområdet förväntas också leda till en ökad risk för tvist. In minst för att det påverkar samarbeten i större infrastrukturprojekt.

Följande åtgärder kan göra skillnad:

  • Täta samarbeten mellan juridik- och hållbarhetsfunktionerna på bolaget.
  • Tydliga instruktioner till externa rådgivare att klimatperspektivet ska beaktas i all rådgivning.
  • Pro-aktivt arbete inom områden med hög risk för tvist för att inte tappa fart i energiomställningen.

 

Juridiken och domstolarnas växande betydelse i klimatkrisen har vi skrivit om tidigare här på Hagabloggen. Ökningen av rättsfall globalt illustrerar hur rättsväsendet har fått en allt viktigare roll på vägen för att nå de de globala klimatmålen.  Till listan över länder där klimatkrisen skall prövas i allmän domstol kan nu även läggas Sverige efter föreningen Auroras stämning av svenska staten där Aurora menar att svenska statens klimatarbete är otillräckligt. Målet befinner sig i ett inledande skede och blir mycket intressant att följa – håll utkik efter framtida Hagablogg!

Energiomställningen vilar i hög grad på skalning av ny teknologi, och det måste gå fort. Internationella Energirådet IEA har bland annat konstaterat att ett nettonoll scenario 2050 förutsätter en kraftigt ökad implementering av ny teknik, och noterar att majoriteten av den teknik som förväntas bidra till att minska utsläppen i dag fortfarande befinner sig i utvecklings- eller prototypfasen. Av erfarenhet vet vi att snabb implementering av ny teknik i stor skala ökar risken för tvist.

 

Annette Magnusson
Vd och medgrundare, Climate Change Counsel