Norden är tveklöst en av regionerna i framkant i utvecklingen av grön teknologi globalt. Enligt State of the Nordic Region 2018 report, så är Norden den mest innovativa regionen i Europa, särskilt gällande clean tech. Alla nordiska länder nämner vikten av hållbarhet och det gröna elementet av export i deras exportstrategier. Det är en tydlig prioritering och nordiska företag ligger i framkant i flertalet viktiga sektorer i den gröna omställningen. Danmark är starka när det kommer till vind- och vattenteknologi, Finland i low-carbon lösningar i metall- och elektrotekniska industrier, Norge i gröna sjöfartsteknologi, Island i förnybara energilösningar och Sverige i tillverkning av grönt stål och fossilfri järnsvamp.
Som en del av Klimatneutral Norden, så har tre nordiska företagsnätverk för klimatledarskap (Climate Leadership Coalition, Skift – Business Climate Leaders och Hagainitiativet) tittat på klimatnyttan av nordisk export. Vi har samlat lärdomar från diskussioner med exportfrämjande aktörer i Norden och tre av dem handlar om hur vi kan växla upp samarbetet i regionen för mer grön export:
Dessa exempel är inte alla som finna, men några av de som återkom under projektets gång.
Oavsett hur viktigt utveckling och spridning av grön teknologi är, och de affärsmöjligheter som kommer med det för nordiska företag, så är det även viktigt på samhällsnivå att titta på andra sidan av myntet av export – det vill säga import. Exportnyttor är generellt sett undvikna utsläpp från produktion som i praktiken genomförs på annan plats. I Norden så importerar vi utsläpp, så kallade konsumtionsbaserade utsläpp. De kan självklart uppstå från konsumtion (privat och offentlig) av tjänster och varor som producerats i landet också. Men i arbetet med att titta på exportens klimatnytta i Norden så uppstod också frågan kring konsumtionsbaserade utsläpp och mer specifikt vilken roll nordiska företag kan spela i att reducera dem i regionen?
Trots stora kliv i att reducera territoriella utsläpp, så återstår utmaningar med de konsumtionsbaserade utsläppen i de nordiska länderna. Att adressera dessa är centralt för att Norden ska uppnå sina klimatmål, vilket kräver innovativa lösningar, särskilt inom offentlig upphandling och hushållens konsumtionsbaserade utsläpp. Dessutom skulle detta även vara ytterligare ett steg i att visa på nordiskt klimatledarskap på den globala arenan. Detta klimatledarskap kan även näringslivet vara delaktiga i.
Den nyligen släppta rapporten “The role of businesses to help reduce consumption-based emissions in the Nordics” , argumenterar att nordiska företag är väl positionerade att vara en nyckelaktör för att minska konsumtionsbaserade utsläpp – både genom att erbjuda alternativ med lägre utsläppsintensitet och guida konsumenter, samt att ändra sina egna ”konsumtionsmönster” uppströms i deras värdekedja. I tillägg, och något som lyfts fram i en tidigare rapport från projektet “Circular business models – Nordic opportunities and challenges in the new geopolitical landscape”, är att det finns potential att utöka nordiskt samarbete kring värdekedjor, särskilt inom livsmedel, metaller och sällsynta jordartsmetaller och förnybar energi. Detta skulle kunna minska konsumtionsbaserade utsläpp i Norden, minska importberoende samtidigt som cirkulariteten ökar. Detta kan också reducera geopolitiska riskerar och öka resiliensen inom Norden, särskilt i de tre ovan nämnda sektorerna av strategiskt värde i den gröna omställningen.
Så medan de nordiska länderna bör fortsätta att utveckling, främja och exportera gröna lösningar som kan generera klimatnytta, så bör de samtidigt fokusera på att hantera utmaningarna kopplade till konsumtionsbaserade utsläpp. Och i detta kan även företagen spela en roll.
Trots stora kliv i att reducera territoriella utsläpp, så återstår utmaningar med de konsumtionsbaserade utsläppen i de nordiska länderna. Att adressera dessa är centralt för att Norden ska uppnå sina klimatmål, vilket kräver innovativa lösningar, särskilt inom offentlig upphandling och hushållens konsumtionsbaserade utsläpp. Dessutom skulle detta även vara ytterligare ett steg i att visa på nordiskt klimatledarskap på den globala arenan.