När tidigare statsminister Göran Persson genomförde den gröna skatteväxlingen och lade grunden för Sverige som ett grönt föregångsland, ska han enligt sägnen muttrat följande axiom:

“Framtiden har inga lobbyister.”

Problemet för Persson var att de konservativa företag som tjänade på status quo var snabba att ta plats i samhällsdebatten och varnade för förändringens negativa konsekvenser, samtidigt som de progressiva företag som ville frodas i den gröna omställningen saknade samma röststyrka. Företag som slår mynt på gamla och beprövade produktionsmetoder, med redan avbetalade utvecklingskostnader, kan lägga en del av marginalerna på att motarbeta förändring.

Men ett företag som precis har lanserat en ny klimatsmart lösning står däremot inför helt andra utmaningar. Med högre produktionskostnader, och utvecklingskostnader som fortfarande ska täckas, blir det svårt att hitta marginaler för att sjunga förändringens lov. Än svårare är det för alla de gröna företag som inte ens har startats än, men som bär på potentialen att förändra marknaden och världen.

Detta var drygt två decennier sedan, och mycket har förändrats sedan dess. Störst skillnad gjorde kanske Parisavtalet. Trots alla dess tillkortakommanden ska man inte underskatta symbolvärdet. Det blev ett paradigmskifte både för samhällsdebatten och för företagens deltagande i den. Plötsligt fanns det en global överenskommelse, en gemensam riktning som fick företag och länder att lyfta blicken och börja planera för en framtid där hållbarhet inte bara var en möjlighet, utan en nödvändighet.

Men i maktens korridorer hörs fortfarande fossilindustrins svansång klart och tydligt. Berättelser om arbetstillfällen som försvinner när förbränningsmotorn förbjuds, och om konkurrenskraft som försvagas när fri tilldelning av utsläppsrätter försvinner.

För att den gröna omställningen ska fortsätta krävs att ett annat narrativ också besjungs – ett som fokuserar på allt det nya som växer fram när utsläppen försvinner. Om cirkulär ekonomi och nya affärsmodeller. Om resurseffektivitet och innovativ teknik.

Här spelar Sverige och svenska företag en central roll. Som ett land med en stark röst inom EU och en tradition av att vara en föregångare i hållbarhetsfrågor, har vi både möjligheten och ansvaret att driva på för en mer ambitiös klimatpolitik. Genom att använda vårt inflytande inom EU kan vi hjälpa till att sätta en agenda som inte bara gynnar Europa, utan också inspirerar resten av världen.

De svenska företag som nu banar väg för en grönare värld måste inte bara utveckla lösningar utan också stå upp för dem i offentligheten. Visa såväl väljare som makthavare att gräset kan vara grönare på andra sidan omställningen. Sveriges gröna näringsliv kan bidra till hållbarhet, innovation och långsiktig välfärd. Och det har potentialen att forma inte bara sin egen framtid, utan också Europas och världens. Nu är det dags att kliva fram och ta den platsen.