Hagainitiativet har nyligen publicerat sitt klimatbokslut för 2014. Det gör Hagainitiativet för att vi medlemsföretag är övertygade om att grunden för varje verksamhets klimatarbete är att känna till sina utsläppskällor och deras storlek, för att sedan kunna fatta rätt beslut och prioritera. Hagainitiativets klimatbokslut följer GHG-protokollet och vi redovisar framförallt växthusgasutsläpp inom företagens egna väggar, Scope 1 och 2. Beroende på verksamhet uppstår större eller mindre delar av utsläppen uppströms och nedströms företagens egen verksamhet, Scope 3. Nytt för i år är att varje företag beskriver det största utsläpp som orsakas utanför verksamhetens väggar.
Köttproduktion står för 14.5 procent av de globala utsläppen, de största klimatutsläppen uppstår i primärproduktionen, när djuren föds upp. Produktion av foder, hantering av gödsel, idisslarnas utsläpp av metangas och markomvandling (t.ex. avskogning) är de största källorna till utsläpp. Transporter och industrin utgör mindre än tio procent av utsläppen för en köttprodukt. Växthusgasutsläppen skiljer sig mycket åt mellan olika djurslag, men också mellan olika produktionsmetoder. Genom att globalt använda de bästa produktionsmetoderna som finns idag i varje region kan man minska de totala utsläppen med 20-30 procent enligt FAO.
Vad är det då som avgör hur stor klimatpåverkan blir i primärproduktionen? Vid foderproduktion handlar det till exempel om typ av gödselmedel och drivmedel till traktorer samt markanvändning. Har till exempel regnskog avverkats eller savann och naturbetesmarker plöjts upp för att ge plats åt bete eller foderodling genererar produktionen stora utsläpp. När det gäller idisslare innebär det en stor skillnad om djuren producerar både mjölk och kött jämfört med om de bara producerar kött, då mjölken bär en del av klimatutsläppen. Det är också viktigt att alla djur, oavsett djurslag, är friska och växer och producerar väl under hela sin livstid, då minskar utsläppen per producerad enhet. Klimatpåverkan från nötkött kan vara upp till tjugo gånger högre för vissa produktionsmetoder, därför är val av kött viktigt.
I svenskt jordbruk och köttproduktion finns det många goda exempel på vad som görs för att minska klimatpåverkan. Några exempel är Greppa näringen som arbetar för att minska utsläpp från gödselhantering och ger klimatrådgivning på gårdarna och Fossilfria lantbruk som använder fossilfritt bränsle i traktorer och spannmålstorkar. Djurhälsan i Sverige är bland den bästa i världen vilket avspeglar sig i vår mycket låga antibiotikaanvändning, gott avelsarbete och djurskydd är grunden till det. I Sverige är vi nu år 2015, genom Sojadialogen, mycket glada att kunna säkerställa att den soja som används i djurens foder inte har bidragit till regnskogsskövling.
Trots detta så finns det alltid mer som vi som företag kan utveckla för att ytterligare minska köttets klimatpåverkan, det är ett långsiktigt kontinuerligt arbete. För att lyckas måste politik, forskning och industri hjälpas åt för att säkerställa en klimatsmart och konkurrenskraftig svensk produktion.
